Jag är kär!

Det var galet mycket folk på stockholms station i dag. Alla och jag menar alla verkar fly stan. Det var varmt kvavt och fullt med hemska människor som andades och trängde sig in i min personliga sfär. Jag kände paniken smyga sig fram, jag vart klibbig på ryggen ögonlocken började hysteriskt rycka jag var så nära en fallin down episod man kan komma. Och där bakom en pelare stod döden och skrattade åt mig. Jag ville hoppa framför 15.13 tåget och få slut på mitt lidande.

Men jag insåg att på min begravning så skulle endast ett 20 tal personer dyka upp. Jag vill inte dö förrän jag är försäkrad om att det är minst 50 pers på min begravning varav minst 7 personer skall gråta äkta tårar över mig, så jag bet ihop och kämpade mig på tåget.

Då såg jag något som jag aldrig trott skall hända mig, jag fick en singelplats. Ni vet i 1 klass så är det två säten på ena sidan och ett säta på andra sidan. Jag fick ett singelsäte. Jag vart så glad att jag var nära att bryta ihop och börja böla. Jag samlade mig snabbt dock och tog en dagens industri satte mig ner i min singel stol och njöt av min space. Jag blickade ut över kupen och lät tystnaden svepa runt mig som ett par varma läppar kring min stolthet. Så här lycklig har jag nog aldrig varit. Om denna känslan motsvarar vad kärlek är så vill jag ha mer, jag är beroende. Harmoni.

Det är tyst så städat och jag har sätt 4 tjejer med bröst som kan få agera huvudkude åt mig any day of the week.

Ja jävlar sj och jag vi har en kärleksaffär idag.

Bäst!

/D