Så har vuxen Dante varit i farten igen.

Så börjar helgen lida mot sitt slut och det är dags att summera vem som vann slaget om helgen, den mogna eller den omogna Dante.

I fredags så skulle sampath komma hem en sväng från kina. Den stora utgången är ju bokad till nästa lördag då MalmöFF möte IFK, där har vi planerat in för en heldag med start vid 12 tiden. Eftersom vi är så pass gamla att vi numera ej klarar av att gå ut så ofta så beslutade vi att vi skulle ta det lugnt i fredags, after all vi skulle jobba lite med butiken på lördag och så hade ju sampath trots allt 15 timmars flygning under västen. Vi ackompanjerades även av MrR som nog var tröttast av oss alla eftersom han var ute och härjade big time i torsdags.

Efter vi hämtat Sampath på flygplatsen så begav vi oss till Mr Rs restaurang där vi avnjöt en delikat måltid. Av någon bizarr anledning så beställde tjejen, som är en tvärhand hög och väger typ 45 kg en 600grams ryggbiff, sampath tog en 400 grams biff och eran hjälte Dante som är liten i maten nöjde sig med en 200 grams biff. Sampath som uppenbarligen levt på ris och meditation i kina åt ej upp sin mat och möttes av hånskratt från tjejen som satt där med sin köttbit stort som halva Belgien. Ett vad utformades där Sampath skulle pröjsa Mac smink till tjejen om hon fick i sig hela köttbiten. Det var en bizzar syn men hon lyckades få i sig käket. MrR som var bakfull och trött gick på jägern och drog i sig 5 shots under middagen och började komma igång.

Om man summerar middagen så vann tyvärr den mogna Dante som varken drog Jäger, beställde in groteskt med mat eller höll på med vadslagning. Nä där satt jag och filosoferade om Burma och hur man skulle få Aung San Suu Kyi frigiven.

Vi lämnade restaurangen och begav oss hem till MrR där vi tog fram dom två vodka flaskor vi inhandlade på metro i Köpenham. Vi började dricka lite smått, alla utom tjejen som såg lite lätt grön ut i ansiktet. Jag var upprörd över att ingen av mina kamrater bar rött på sig denna vi älskar burma dagen, men eran hjälte Dante är ju van att tänka på sina fötter varpå jag föreslog att vi skulle införskaffa lite narkotika. Eftersom det inte bara är munkarna i burma som kämpar mot militärjuntan, utan även knarklorderna. Visste ni att Burma är näst efter Afghanistan den största exportören av heroin. Hur som hur mitt förslag uppskattades och nöjda och belåtna så nöjt vi av vår sprit och knark nöjda och glada över att även vi gjorde vår lilla bit för Burma.

Sammanfattar man så visst är det vuxet och moget att engagera sig varpå man kan tycka att mogna Dante satt i förarsätet, men att knarka en vanlig fredag känns föga omoget varpå omogna Dante nog drog det längsta strået.

Tjejen som fortsatt var grön i ansiktet tog en taxi hem och jag såg en litet överlägset jomenvisst min på henne när jag sa jag kommer snart hem för trots allt så skulle vi ta det lugnt ikväll. Givetvis så är jag en man med disciplin så vid ett snåret så beställde Sampath och jag en taxi och åkte hem till mig. Uppenbarligen så var detta något som tjejen ej räknade med eftersom hon vig som en dovhjort tog skuttet från sin surfposition till badrummet halvnaken, tydligen rätt förvånad över vår tidiga hemkomst.

Här får vi ju helt klart ge en eloge till vuxenDante som trotsade alla fällor och åkte hem tidigt.

På morgonen vi halv tio så var det uppgång eftersom vi skulle jobba lite. Sampath gick och köpte frukostbullar och jag gjorde scramble eggs med skinka i. Tjejen var inte hungrig. Prick kl 10, den tid vi bestämd att dagens arbete skulle inleddas satte vi igång. Vi skrev klart inbjudningarna och fattade många viktiga beslut med en beundransvärt bestämdhet. Sen inspekterade vi butiken och åkte till Laura Ashley och shoppade en lampa. Lite stros på stan och så sen vinkade vi av Sampath som skulle träffa lite andra pals. Tjejen skulle fixa mer på stan och jag åkte hem och passade soffan. Resten av lördagen vart väldigt lugn får man säga.

Söndagen har även den gått i lugnets tecken en utflykt till Höganäs för att besöka ett Engelskt möbelställe. Efter en magsikt god frukost, resterna av min indiska vindalo, så satte vi oss kl 14.05 i bilen. Jag satte farthålaren på 115 och njöt av ej behöva jäkta för en gång skull. Då informerade mig tjejen om att stället stänger kl 15.00. Bilmotorn som nu gick på full effekt ackompanjerad av mina svordomar men trots lite felkörningar så sladdade vi in på stället 14.57.

Omoget att köra för fort givetvis men att åka till höganäs för att kolla på möbler, visserligen till butiken anser jag gör att vuxendante vinner trotts allt.

Kvällen avrundades med lite träning och en god hemmagjord hamburgare som tjejen gjorde. Nu skall det bara strykas lite skjortor och sen så stänger jag denna helg.

Sammanfattar vi helgen så har vuxenDante vunnit på knock. Jag uppmanar härmed omogna Dante att göra comeback och ta fighten och se till att nästa helg går i rolighetens tecken.

Adjö

/D

Ni är snuskiga!

This summary is not available. Please click here to view the post.

Jag är lycklig

Ingenting kan rubba mig idag. Jag må se ut som någon ha kastat en burk vit färg på mitt huvud, gråhårig är en term jag numera är ett med. Jag må ha hår på tårna och osexiga knän, jag må ha en mage som påminner om 4 månaden. Allt det här vet jag. Men jag skiter idet. För idag är jag lycklig no mather what!

jAG HAR sätt IFK vinna mot gais, jag har sätt ifk ta ledning i allsvenskan. Jag tänker på pyttipanna i år är det fan vår tur! jag har druckigt plenty med öl mått bra och bara varit harmoni. Nu skall vi bara slå rasen från söder, danskarna från malmö och den vitkitast matchen aik borta. Då jävlar!

i år vill jag vinna i år vill jag mer än något annat vinna.

Älska änglarna!

Nu skall jag sova. jag är full

/D

Jag erkänner mig besegrad.

Jag skall lätta mitt hjärta för er kära blogläsare.

Förra veckan hände något som jag borde ha delat med mig av, jag insåg att det var något som alla ni 3 person som följer min blogg hade funnit som intressant. Men jag valde att mörka, jag valde att skriva om något helt annat. Jag vet att ni avgudar Dante, den bilden vill jag ej rasera för er, därav min tystnad. Men nu no more! Jag skall vara ärlig och icke dölja något för någon.

Förra fredagen såg gick jag som den duktiga idiot jag är till gymmet. Jag stod vid kassan för att dra mitt kort när tjejen frågade om jag var medveten om att boxpasset var på 75 minuter och det var ett rätt jobbigt pass. Jag som absolut inte hade tänkt att gå på något box pass utan träna muskler vart genast förnärmad. Va fan menar det lilla livet? Skulle eran hjälte Dante inte klara av ett boxpass på 75 minuter? Jag som gått i thaiboxing, jag som kunnat gå i spagat och har en fruktad höger slägga. Fattar hon inte jag skulle pissa på den där klassen. Så kom så även instruktören fram och sa typ klart du skall haka på så vi får se hur tuff du är. Okej handsken var kastad jag träde in i boxlokalen.

Efter att instruktören hälsat oss välkomna speciellt då vi nya, så tittade han på mig, så körde vi igång. Dom första 4 minuterna under uppvärmningen gick bra, vi kan banne mig sträcka oss så långt att dom gick mycket bra. Sen började det gå utför. Jag upptäckte att min koordinationsförmåga hade valt att tillsammans med kompisarna kondition, vighet och vältränad kropp lämna stackars Dante för x antal år sedan. Passet blev en pers. 75 minuter av slag och sparkar . Jag var fan halvt döende. Till slut så kom tränaresnubben fram och sa att jag kunde ta och vila lite extra om jag behövde. Med fragda kring munnen och med halv medvetslös blick så sa jag nej jag orkar. Jag överlevde passet men det var knappt. Det var längesedan jag var så utmattad, och det var längesedan jag vart så förnedrad och kände mig så gammal och usless mina sparkar och slag som kunde flytta på mindre hus innan var som små fjäderslag. Iofs dom första 10 minuterna så slog jag hårt och bra, så pass att den personen jag var i par med blev utbytt mot tränaren eftersom han vägde rätt lite och fick ont. Sen efter 10 minuter var slagen så svaga att tränaren cirkulerade och jag fick köra passet med en 24 årig tjej som vägde ungefär som mitt högra ben. Förnedringen var total iofs så var tjejen grymt duktig och hade ett jäkla klipp i sina slag men det kändes trots allt lätt förnedrande.

Nåväl när jag kom hem på fredagkvällen var jag hängig jag kände mig verkligen slut som artist. Jag insåg att min självförnekelse måste upphöra här och nu. Jag är en 34 årig fetgubbe som är rätt orklös punkt. That is the bottomline.

Jag har lyckas förtränga detta genom att jag tränar hyffsat ofta och är rätt stark. Men barhängsgymma, dvs träna armar och bröst vad är det bevis för? Ingenting. Att jag vinner mer än förlorar i squash badminton och tennis, vad är det värt? Nothing, inte så länge jag möte gubbkollegor som Mange och Sampath.

Nu har det gått en vecka och idag skall jag gå till passet igen. Jag skall gå dit med huvudet högt och säga jag är en fet gammal gubbe men jag har inte givit upp än ge mig handskarna och kör skiten ur mig.

För er arkeolog intresserade som alltid undrat hur det såg ut när dom gamla ståtliga dinosaurierna dog ut, kom till Sats malmö idag kl 18.00. Då kommer ni få se en halvt döende Dante som kämpar för att återvinna sin värdighet. Kanske lyckas jag, kanske likt dom gamla dinosaurierna så lägger jag mig ner och dör ut och låter andra ta över, låter evolutionen ha sin gilla gång.

Önska mig lycka till.

/D

Ps så vackert och så symbolist att detta insiktsfulla inlägg blev det 400 inlägg jag gör på denna blogg.

Fuck alla causes!

Vet ni va go vänner, det finns något som heter facebook på det är internet. Som den ungdomliga och hippa farbror jag är så har jag gått med.

Efter ha bjudit ut mig med diversebilder på min smäckra manskropp och ungdomliga ansikte så blev jag rätt snart pokad! Likt en 4 åring inför julafton så spreds en spännig i mitt bröst, jag räknade så klart med att det nu skulle bli läge att få hala fram och rasta min 68 cm långa svarta fasa men så var icke fallet. Min kompis får fortsatt ligga kvar och skava längst mitt högra knä, att poka någon är ingen sexuell invit det är typ bara som att säga ett halvt hej.

En annan intressant pryl med Facebook är alla dagliga inbjudningar man får, inbjudningar till olika ”causes”. Nu kanske ni tror att Dante som den goda och framförallt driftiga människa jag är kastar mig in i olika causes och riktigt engagerar mig att bygga en stark facebook rörelse mot ja vad det nu är. Men nä Farbror Dante har nämligen beslutat sig för att det finns några saker som det finns fördelar kring nu när jag blivit gammal. Jag skall bli gubbvresig, jag skall med en föraktful fräsning fnysa bort allt jag inte förstår, oavsett om det är bra eller dåligt. Så varje dag så nekar jag alla inbjudningar jag får mot att kämpa emot globalwarming, sexabuse, hundslagsmål, aids i afrika osv osv. Ser jag en casuse inbjudan så klickar jag no lika snabbt som ni 25+ tanter kastar er över fjärrkontrollen när det vankas desperate housewife på tvn.

Alltså jag gör det inte för att jag är särskilt så mycket för sådana där saker utan snarare för jag tycker det verkar så lättvindigt att köpa sig fri från sitt samvete. Typ hej kolla på mig jag är med i en klubb på facebook mot global warming så nu är jag en fin människa. Sen loggar personen ut från faceebok och står och sprutar ozonfarliga ämnen rätt upp mot himmelen med en happy min, för jag är med i en klubb på facebook så jag är snäll.

Nä tacka vet jag hur det var på den gamla goda tiden när man fick botgörning för sina synder genom kontantbetalning yes ladies and germs vi pratar avlatsbrev!

Det var tider det! Då fick man gräva djupt i sin plånbok för att få ett gott samvete inte sitta och klicka med en trött min på internet.

Så vad är det jag försöker säga? Ingen aning men typ att facebook som är så nytt och hippt endå kunde lära från grabbarna från förr. Kort sagt att det var bättre för gäller fortfarande.

/D

Vilodag i dokusåpan Dante

Både blingen och Fröet kör en vika är mina läsare pryl just nu och dom får givetvis svar i massor. Jag kom ihåg när jag körde något liknande något år sedan och fick typ 4 svar varav hälften var spam. Jag är älskad.

I övrigt så är det intet nytt under solen i Dantes värld. Det händer idel nya spännande saker varje dag, ena dagen bergsbestigning, kiteflygning och så alla spännande fester och stimulerande sexorgies med galanta damer i tjugoårsåldern, Dante ligger i skall ni veta. För att ta ett litet break från alla äventyr så har jag idag jobbat och sedan släpa mig till gymmet och motionerat min vackra kropp.

Idag blir det tidigt isäng nya äventyr väntar no doubt i morgon.

Döden.

/D

Vi män har också känslor

Alltså när jag läser mitt förra inlägg så kan det verka raljerande och jag förlöjligar folk som visar sina känslor. Så är givetvis inte fallet. Att visa känslor är befriande och något som även vi män är kapabla till.

/D

Manlig vänskap!

Häromdagen åt jag lunch med Magnus. En mysig lunch som bestod av prat om kläder relationer och bantning och givetvis även lite skvaller. Vi pratade om vår kamrat Sampath. Magnus var ju givetvis medveten om att vår kamrat ej längre bodde kvar i Sverige, att han däremot har flyttat från Fuzhoe, gjort slut med sin tjej flyttat till peking och blivit någon värsting konsult hade magnus helt missat.

Beror detta på att magnus och sampath har blivit ovänner, typ den ena snodde resterna av det vita guldet på en efterfest och lämnade noll till den andra. Nää så är inte fallet, dom gunstiga junkrarna pratar med varandra på msn med en regelbundenhet som skulle få en schweizisk urmakare avundsjuk . Är dom kanske bara casual buddies? Nä jag tror dom endå ser sig som bra pals. Nä dom pratar helt enkelt om andra viktigare saker än sådana där personliga saker.

Jag fann det hela lite lustigt men så erinrade jag mig när tjejen och jag separerade från varandra så gick det nog några månader innan jag råkade nämna detta till magnus och sampath, det hela kom liksom aldrig upp vi snackade boll knark musik och kläder istället.

Hur som hur jag tycker det finns få saker i världen som är så vackert som manlig vänskap. Vi män har en djupt nästan själslig connection utan att behöva prata timmar och åter timmar i telefon. Det är ett tecken på vårt emotionella intellekt.

Vackert!

/D

9/11

Så var det då sex år sedan 9/11. Jag var 28 år jag satt på kontoret i stockholm och jobbade när nyheten spred sig, det vart en väldigt skum stämning på kontoret vi jobbade mycket internationellt så flera av mina kollegor var ute och reste en del i USA, till och med möten i Twin Towers, en del var i Israel och själv satt jag och förberedde min jobbresa till london. Ingen visste någonting, skulle vi kalla hem folk, skulle vi förbjuda oss som var på väg ut att resa. Ingen visste någonting så vi drog hem. Den kvällen så kände jag ej för att åka hem själv till min lilla stuga på lidingö utan jag hakade på en tjejpolare på jobbet som också var singel så låg vi i hennes säng drack vin käkade kinamat och kollade på tv hela natten.

Nästa dag så gick jag upp lite lätt bakfull och gick och jobbade och livet blev sakta men säkert som vanligt, samtal att ringas mail att skickas och så hepp var allt som förr igen. Jag kan fascineras över hur olika vi människor är. Jag hade en del polare som var chockade typ bölade i dagar efteråt trots att dom själva aldrig varit i usa eller kände någon som var involverad i attentatet. Alltså jag dissar inte dessa människor, inte alls. Jag var avundsjuk eller hur man skall beskriva det, avis att inte jag kunde bli lika känslomässigt involverad. Jag kände mig kall och hemsk men krassa verkligen var jag kände inte någon som dog, jag personligen blev aldrig påverad. Så mitt minne från dagarna efter 9/11 var att jag gick omkring och skämdes över att jag inte var så ledsen som alla andra. Jag satt och läste på nätet om psykopater för att se om mitt känslokalla beteende var ett tecken på att det var en madrasserad cell för mig nästa. Men jag kom till slut fram till att jag nog bara inte är den där typen som tänker så mycket.

Sen kanske jag kan tillstå att jag uppvisar några lätt självcentrerade symtom som lyckas få en så hemsk sak som 9/11 att handla om mig själv.

Men nä folks nu har jag inte tid att skriva mer om detta nu skall jag fortsätta tortera katter och planera mord på folk som lyssnar på Per Gessle.

Adjö

/D

Tugga maten väl

Jag kanske må ha en sne världsbild men jag anser att det ännu finns liv i farbror Dante. Jag hade en svacka i Augusti då jag såg att min kommande 34 årsdag var en bra ursäkt att sluta träna och istället sätta mig i min gungstol och invänta döden.

Nu har jag tagit nya tag, bland annat tack vara Sampath som utmanade mig i en viktminskningstävling fram till årsskiftet. Förloraren sponsrar en utgång som skall ligga i 10.000 kr klassen. Bra så. Jag vill inte förlorar. Normalt sätt så hade jag varit föga rädd att förlora mot en sån fuck up som sampath men snubben är i kina dvs jag har inte koll på hur han tränar äter och sköter sig. Det känns inte alla orimligt att han kommer hitta någon Kinesisk häxdoktor som mot en betalning av en NY keps och en bild på svenska kungen ger martin droger så han på 1 dag tappar 15 kg.

För att övervinna Sampath fusk så krävs det att jag höjer mitt spel någon division eller två. Jag har nu inte bara börjat träna igen. Utöver detta magnifika steg så lyckades jag med konstycket att efter gårdagen eminenta måltid bestående av kyckling och ris att kräkas som en liten gnu. Bulimi tänker ni, svar nej säger jag. Tyvärr höll jag på att säga. Fan en lite släng av bulimi hade ju säkrat min vinst mot Sampath men nä sån tur har ju inte jag.

Nä min teori är att jag på grund av utsvultenhet kastade i mig maten i en allt annat än en hälsosam takt, utöver detta så glömde jag nog att helt tugga maten. Pricken över i var den vattenflaska som jag likt en törstande i sahara svepte på 2 röda. Denna teori fick vatten på sin kvarn när jag fångade upp min spya i handen. Hade jag tuggat maten väl så hade kycklingen runnit mellan mina prinskorvsfeta fingrar men nu fångade jag med lätthet upp dom hela kycklingarna och kunde med små glada skut kasta in dom i toa. Hela episoden påminde lite om känslan när man onanerar en blandning av en skönhetskänsla upplandad med en katolsk skam.

Hur som hur jag skall tugga maten bättre och äta lite långsammare ty det vara föga angenämt att hälsa på porslinsguden så där.

/D

Ps Jag har all respekt för det stackare som lidit av ätstörning och förstår att det är ett helvete och egentligen inget man skall skämta om. Men jag är ju en fuck up så jag kunde inte hålla mig från att berätta om min gårdag.

Gubbkissa rules

Man kan med all rätta sig att jag numera är en medelålders man. Vissa fördelar finns det med detta och vissa nackdelar finns det. Som ni alla vet så är jag ju en glaset är halvfull människa och ständigt glad och optimistisk varpå jag endast skall redogöra för vad det finns för fördelar.

I min ungdom, så kunde jag typ sitta och halsa öl i dagarna tre för att sen någon gång i veckan tömma blåsan. Numera så fixar jag inte ens att sova en hel natt utan att jag tvingas gå upp och kissa vid tre tiden varje natt. Så där står jag mitt i natten och med en dubbelhandsfattning håller jag om min stora svarta fasa och så tänker jag på det anna skrev häromdagen om att prostata besvär, jag känner mig ynklig och skröplig och på vägen tillbaka genom den kolsvarta lägenheten så brukar jag alltid slå tån i någon föremål som placeras ut av någon ond varelse nämligen tjejen.

Hold up säger ni, Dante du skulle ju tala om det postiva med att bli medelålders, det du beskriver nu låter ju tämligen tråkigt. Ja ni har rätt det jag beskriver nu är riktigt tråkigt och riktigt segt men så fort jag kryper ner i sängen igen så blir allt bra. Jag fullkomligt älskar det här med att vakna mitt i natten, då kroppen tror det är dags att gå upp och jobba igen men så garvar jag lite och så likt Sir Väs låter jag min smäckra herrkropp sjunka ner bland alla kuddar och täcken igen och så somnar jag om. Hajjar ni! Kroppen tror att det är dags att gå upp men jag bara pekar finger åt den och säger nä fuck you asshole, jag skiter i om du tror det är dags att gå upp jag tänker lägga mig igen och sova i minst 4 timmar till. Den känslan är priceless, det känns verkligen som jag lurar min kropp det känns verkligen som jag unnar mig själv sovmorgon.

Så dagens tips till er ungdomar, bli gamla så ni tvingas gå upp och gubbkissa på natten, i slutändan så blir känslan grym.

/D

Bada är ett helvete.

Jag gillar er och ni gillar mig precis som det skall vara med andra ord.

Jag liter även på er och känner att ni nu är mogna att titta bakom den skinande riddarrustning som är Dante. Ni skall få ta del av en hemlighet som jag fram tills för 4 minuter sedan tänkte ta med mig till min grav. Vet ni vad jag gjorde i går? Jo jag tog ett bad. Alltså inte ett bad för jag skall vara en mysig och romantisk kille som iskallt räknar med att lite bubbelbad och lite badkarsrynkiga fingrar skall garantera att jag får ligga med något storbystad blondin. Det var ej heller något bad på den lokala simhallen där jag står och fluktar efter alla ensamma mammor. Nope jag tog ett vanligt hederligt pampering bad för min egna skull.

Jag kan inte ens komma ihåg när jag badade sist. Jag har aldrig badat i denna lägenheten och här har Dante bott i dryga 2 år. När badade jag innan dess, var det 5 kanske 10 år sedan? Varför badar inte Dante undrar ni lite spänt och spärrar upp era allra hemskaste det-är-måndag-och-vi-har-knarkat-och-spritat-hela-helgen- ögon.

Well så här är det, en redig karl är effektiv med sin tid. Det är föga effektiv att ligga i ett bad, oavsett hur många såpbubblor man har i sitt badkar. Den enda pampering en redig karl behöver är ett och annat blåsjobb från någon mindre noggrann dam, en pizza någon gång i veckan och att mästa mästarna vinner någon match då och då, och så ja den där mysiga nackmassagen man får i bastun efter gympasset av någon hårig medelålders farbror.

Men igår så fick jag då ett infall om att bada. Medans vattnet sakta fyllde badkaret så satte jag mig i soffan och ladda upp en grym playlist på youtube. Med datorn i famnen så gick jag in i badrummet. Allt var förberett för njutning. På ett allt annat än graciöst sätt så lätt jag min trötta gubbkropp sjunka ner i det till brädden fyllda badkaret. Det blev kaos, när man sänker ner än lättfet manskropp i ett överfyllt badkar så blir det inte bra. Hela badrummet fylldes av vattnet det fullkomlig forsade vatten över hela golvet. Jag kände mig klantig jag kände mig smutsig. Någon stans i bakhuvudet så erinrade jag mig något om Arkimedes princip, men nääää istället för att plugga in mig på grekiska filosofer så hade jag fokuserar andra storheter som kommit ut från grekland nämligen analsex och gyros, så jävla fel.

Efter att vattenkaoset lagt sig så försökte jag hitta den där njutningen som alla pratar om. Men nä den infann sig inte, det var inte skönt och njutbart det var trångt och obekvämt. Badkaret var uppenbarligen byggt för pygméer eller anorektiska fotomodeller, det var i alla fall inte byggt för äldra män med pondus. Mina spröda små pojkaxlar fick inte plats, jag kunde inte ligga på rygg riktigt utan fick ligga lite på sniskan, typ på sidan. Orutinerad som jag var så la jag mig på sidan så ansiktet frontade väggen, inte nog med att jag då inte såg laptoppen och alla eminenta filmer jag laddade upp, jag liksom hissade upp röven rätt i facet om någon stackare skulle gå in i badrummet. Föga bekvämt föga manligt. Att ändra ställning var ett aber, minsta felrörelse så orsakade jag bara mer översvämning. Hela kalaset var mycket obehagligt. För att slutligen hitta en liten bit njutning så tänkte jag onanera lite, det var svårt. Dantes 74 cm stora svarta fasta flöt omkring i vattnet likt en Anaconda och när jag så äntligen lyckades greppa den så insåg jag att självtillfredsställelse var föga aktuellt eftersom jag då hade orsakat mer översvämning. Så jag gav upp gick upp och med lätt ilskna steg så lämnade jag badrummet med löften att aldrig mer bada badkar.

/D

Sittkissar disaster

Jag har alltid varit en ståkissare.

Det är en speciell känsla när man ställer sig vid toaletten och med höger hand pillar upp gylfen och skickar in en grabbarnäve in i gylfen för att hugga tag i den stora svarta fasan. I och med att alla gylföppningar är så pass minimala så krävs det en kirurgs skicklighet att få ut Dantes stolthet ur gylfen. När Dantes 69 cm stora svarta fasa är framme så gäller det att snabbt som ögat kasta fram vänsterhanden och stötta upp höger handen som börjar domna av. Så står man där med en dubbelhandsfattning det drar i ryggen underarmarna spänner men Dantes 69 cm stora svarta fasa är framme och det är dags att tömma blåsan. Så siktar man in sig på den vattenfyllda cirkeln, att träffa porslinet kan lätt leda till skador, så uppstår ett dån, ett dån likt niagrafallet efter en issmältning. Förstår ni? Ståkissa rules.

Men så häromdagen så var jag så nyvaken så jag tänkte va fan jag sätter mig ner ingen ser mig, låt oss testa hur det är att vara sittkissare. Att ha mina shorts vid anklarna och se dom ligga där mot badrumsgolvet gav mig små lätta rysningar. Det kanske bara är jag med byxor runt anklarna på ett badrum ger mig George Michael vibbar och det känns som jag precis skall bli avsugen av en äldre lätt fet man som heter birger. Obehagligt. Men i och med att jag endå satt ner så tänkte jag fuck it nu kissar jag. Så då började jag kissa och allt blev kaos. Mitt urin skvätte över hela badrummet, shortsen vart nerkissade mitt högra ben hela badrummet vart nerkissat. Jag hade glömt att dragga in den stora svarta fasan, den hängde utanför toaletten så att säga. Min ovana av att sitta ner hade gjort att jag begick ett kardinalfel, kuken skall vara innanför toaletten en ack så basic regel som jag missat.

Så började min dag. Nerpissat badrum som jag tvingades skura.

Ni kan alla vara säkra på att jag ej kommer vara sittkissare igen.

/D