Jag har inte kunnat skriva på ett tag eftersom jag har varit döende sjuk. Förra året var jag inte sjuk en enda gång. I år har jag varit det två gånger. Det stavas ålder. Snart är det inte ens värt att bota mig så gammal är jag.

När jag kom hem i fredags från Oslo så var jag grymt sjukt. Så givetvis så valde tjejen att inte komma hem den kvällen varpå jag fick gå på två långpromenader med lilla hundcharlie trots att jag var nästintill död av min sjukdom. Inte heller fick jag någon middag lagad utan jag låg i min febersmärtor och plågades. Pricken över i var hungern som rev i min kropp. Jag låg där i sängen och var arg. Jag kände mig övergiven. Jag hade informerat med all tydlighet att jag skulle komma hem sjuk och behövde assistans, jag hade verkligen förklarat hur sjuk jag var. Men endå så låg jag där själv, Jag var arg och jag förberedde ett brandtal som jag skulle hålla för tjejen när hon kom så hon fick veta vilket usel varelse hon var.

Till slut som lyckades jag somna, kanske snarare svimma egentligen. När jag vaknade så var klockan typ 02 på natten och jag vaknade av att vår lilla charlie skällde. Apropå det jag har aldrig hört Charlie skälla förut. Han gör det inte när han busar och leker med andra hundar., ej heller när någon kommer hem när han varit själv. Charlie skäller aldrig. Tjejen påstår att Charlie har skällt när han varit på promenad med tjejen och det var en knarkare som följde efter dom. Då märkte charlie nog att tjejen vart skraj för han blev tuffa hunden och började skälla mot knarkaren. Tydligen så har han även skällt när en fyllegubbe började prata med dom en andra gång. Jag har ej trott på tjejen riktigt. Men nu kan vi väl konstatera att hon har rätt. Charlie skäller när han utsätts för fulla och dumma personer.

Well när jag vaknade och precis när jag skulle tala om för tjejen hur usel hon är så tryckte hon in en 150 grams hamburgare i munnen på mig. Jag var ju tvungen att äta upp den innan jag började skälla när väl burgaren låg i magen så hade jag glömt vad jag skulle säga och så somnade jag om. Ibland kan jag tycka det är lite irriterande att vara så basic som jag endå är. Spotta på mig var otrevlig men så länge du kastar lite mat på mig efteråt så är jag nöjd. Var är min stolthet kan man undra?

För övrigt är jag fortfarande sjuk. Jag har jobbat sedan i måndags sjuk som ett as och på söndag flyttar vi. Jag hoppas jag får vila när jag dör.

Adjö

/D

Allt är svart

Det här med hund har onekligen gjort att jag känner mig mer nära naturen. Jag går på skogspromenader och filosoferar och känner mig som värsta skogsmulle. Jag gillar känslan det känns som jag är elit och alla andra är junkfood ätande tv spelande as. Denna känslan fick sig en liten törn i veckan när vi var på hundkurs. När det var dags för fika så satte sig alla ner på sittunderlag, eller sådana där campingstolar eller en filt. Fram åkte kaffekopppar smörgåsar hemmagjorde bullar och alla hade det så mysigt. Ja utom tjejen och jag. Vi stod upp för vi hade inget att sitta på och vi varken drack eller åt för vi hade glömt att fixa sånt. Vi insåg att vi har en bit kvar innan vi är fullfjädrade frilufsmänniskor.

Det är rätt kul med hundkurs. Charlie briljerar! Som den ögontjänare han är så är han bäst i klassen och allas lilla ögonsten när vi är där på kursen. Så fort vi lämnar stället så typ tänder han en cigg och säger fuck u det är jag som bestämmer.

Annars har det väl inte hänt så mycket i veckan eller jo jag gjorde världens godaste hemmalagade köttbullar på 2,5 kg köttfärs så det blev en del köttbullar. Till och med tjejen gav mig beröm för att det var så goda. Dessa goda köttbullar gjorde att jag blev inspirerad att prova mig på en atikensdiet och skippa pasta ris och potatis. Så jag åt mina köttbullar morgon middag kväll utan något tillbehör. Så gott!

Idag så tinade jag mer köttfärs och tänkte upprepa min succé men icke! Nä nu skulle jag hitta på något nytt att laga, typ köttfärslimpa. Kanske var mina köttbullar inte så goda eftersom vi måste byta nu efter bara 4-5 dagars av denna gudomliga kost.

Tänk er att ni hela ert liv fått höra hur dåliga ni är, allt ni gör är fel och så äntligen en liten ljusglimt ett vänligt ord en klapp på axeln och man känner värmen sprida sig i bröstet för att sen tas tillbaka spottas på och för alltid krossas. Så har mitt liv varit så är mitt liv. Jag känner mig bedragen lurad och skändad och hela mitt liv har tappad sin mening.

Se den här filmen ungefär så är det för mig fast utan lyckligt slut då förståss.



/D

But why?

Jag jobbar inomhus, jag känner flera personer som jobbar inomhus och vet ni vad alla vi har på oss vanliga skor. Jag var hos tandläkaren idag och jag noterade att alla och då menar jag verkligen alla gick omkring i sandaler. Nu kanske ni tror att jag var på ett sånt där riktigt pensionärs gammalt ställe men icke. Det fanns några riktiga ärter där också men även dom jazzade omkring i ett par sandaler. What the fuck is up with that?

Det var ju inte som så att golvet var gjort av ömtåligt material och det skulle gå sönder om utomhus skor nuddade det. Jag säkerställde även att tandstället inte var ett dolt tempel där skor helt enkelt inte var tillåten. Nä personalen på stället hade av egna skäl valt att ha på sig sandaler inomhus.

Det är en underlig värld vi lever i.

Slutligen så är jag jävligt fascinerad med hela tandläkarprylen. Alltså jag förstår att läkare där delar man upp sig inom olika områden i och med att, som jag förstått det, så är ju kroppen trotts allt rätt komplex. Tänder där emot är ju fan bara tänder. Hur svårt är det? Det torde räcka med en tandläkare som hanterar både fram och baktänder putsa dra och röntga och allt annat nu en tandläkare bör kunna men icke. Nä tandläkare gör inte allt, det finns tandkirurger, tandtekniker, tandläkare och tandhygienist tydligen jobbar alla inom såpass komplexa områden att ingen kan göra varandra jobb. Så stackars patienter tvingas lägga stora delar av sitt liv vandrades mellan olika kliniker och träffa än den ena än den andra experten. For fuck sake ni sysslar med tänder. Små rätt meningsslösa små vita saker kom igen hur svår kan det vara.

Ja annars har jag inte stört mig på något på hela dagen

/D

Tänkvärt

Vet ni igår skrev jag mitt 600 inlägg det är mycket det. Shit vad med pladder jag har hävt ut mig.

Well jag inser att jag var lite gnällig igår som hulkande skrev om hur synd det är om mig som har lyhörd lägenhet. Förresten så kommer jag ihåg en polare som verkligen hade en lyhörd lägenhet, som han sa "min lya är så lyhörd att jag inte kan se på porrfilm utan att skämmas"

Men det är inte därför jag loggar in på bloggen utanför att hylla en liten otippad lirare nämligen Paolo Roberto men i nedan intervju var grabben klockren och hade grymt många poäng.



Heja Paolo !

/D

Flyttdags

Snart är det vår och 1 april. Hela mitt liv känns som ett april skämt.

Det finns få saker som jag hatar så mycket som att flytta sen jag lämnade stockholm har jag flyttat en del minst sagt.

Flytt 1. Tjejens flyttade från sin 1 till en annan 1.
Flytt 2. Jag flyttade ner från Stockholm
Flytt 3. Vi flyttade till en gemensam lya i Malmö
Flytt 4. Vår gemensamma lya skulle det bytas stammar på och i samband med det fick vi en större nybyggd vindsvåning. Kruxet var att den ej var färdigbygd så dags för flytt nummer 5.
Flytt 5. Flytta till lya i ett år medans stammarna byttes och väntan på att den nya skulle byggas klart.
Flytt 6. Kontraktet på den tillfälliga lyan löpte ut innan vår nya lägenhet var klar så flytt nummer 6 var en tre månaders flytt.
Flytt 7. Flytt till nybyggda vindsvåningen här någonstans så började jag tro att vi flyttat klart för en lång tid framöver. Här bodde vi i hela 2 år…
Flytt 8. Vi växte ur vår lya och hittade en stor 4 mitt I stan. Tummen upp
Flytt 9 I samband med att vi fick den större lyan så tömdes även diverse vindsförråd och tjejens ursprungliga 1 som hon hyrt ut i andrahand.

Och här är vi nu redo för flytt 10. Vår stora fina 4 visade sig visserligen vara nice och så men så grymt dåligt isolerad. Det i kombination med att grannarna var stökiga som få har gjort att vi liksom aldrig flyttat in oss. Vi har nog båda två känt så det har varit ett lyft att ha det så stort men endå inte riktigt hemma på något sätt. Eller den känslan kanske bara fanns där för vi inte ens packat upp alla lådor sen vi flytta in (augusti) Typ 20 lådor stor ouppackade i ett av rummen. Så nu är det då dags igen för flytt. Vi har fått tag i en ännu större 4, En vindsvåning dvs inga grannar ovanför oss och som grädde på moset så finns det inga grannar runt omkring oss heller. Vi är solo högst där uppe. Krypavstånd till lilla Torg och nära till jobbet. Nu vill jag att alla och då menar jag alla håller tummarna att denna lya blir bra och att vi inte kommer flytta på många många år nu.

Jag skäms som en hund när boysen som gällde oss för 6 månaders sedan och slet som hundar en hel dag nu får rycka ut igen. Micke om du läser här så är du en hjälte! I år skall jag förse oss med flyttpirror. Tre kartonger på varje pirra det kommer gå som en dröm!

/D