Hej Döden jag heter Dante du och jag skall hålla varandra sällskap nu i några månader. Jag har haft 4 softa veckor med mina pals lättja, vällust och frosseri men nu inser jag att det är över, so by all means Döden bjud du in dina kompisar morgontrötthet och ångest så vi kan leka ihop hela hösten.
F y fan nu har jag börjat jobba igen. Jag räknar kallt med att det i veckan kommer bli strålande sol så jag riktigt kan sitta här och ha ångest.
Tja i övrigt så har det inte hänt så mycket i mitt liv under semestern, jag har sovit och softat och varit på hundpromenader med min pitbull polare India. India och jag är bra pals nu, hon gillar mig, hon sover på min sida sängen och häromnatten så flyttade hon från fotändan upp till huvudkudden där hon bökade in sig. Mysigt tyckte jag, fram tills jag på morgonen vaknade och såg hur min säng var blodig. För en kort stund så vart jag nöjd klappade mig själv på magen och skulle precis messa mina pals eftersom jag uppenbarligen haft sex med en oskuld på fyllan. Så var det dock inte. Pitbullen India tyckte det var en bra ide att börja löpa. Mysigt och gosigt är inte adjektiv jag använder för att beskriva händelsen.
En sak till som stör mig lite med Pitbullen India är att även om hon ej längre är rädd för mig och vi är bra pals så föredrar hon tjejen. Hon tyr sig till tjejen och svansar efter henne hela tiden. Jag är liksom sloppy second om tjejen inte är hemma eller tycker India är jobbig eller ej vill ha Pitbullen i sängen när hon sover då kommer hon till mig. Detta skrämmer mig lite det tyder på att jag har en galen hund på halsen. Givetvis så är jag att föredra framför tjejen alla som inte inser detta är galningar. Dante gillar ej att vara sloppy second.
Detta kan man hantera på olika sätt man kan rycka på axlarna och ta en pepsi max och care no less eller så kan man göra som jag och dra slutsatsen att jag är slut som artist.
För några år sedan så var jag en rätt så eftertraktad snubbe bland diverse tjejer men så hann mitt rykte fatt mig och jag gick i Exil i Malmö och jag verkar ha fått ett osynligt varningsmärke i pannan eftersom typ tjejer springer när dom ser mig. Nåja jag har vant mig.
Det som har hållit min underläpp från att darra som ett löv i en höststorm är det faktum att i alla fall hundar och barn gillar mig. Kasta fram en snoris och en hund ja då vill dom med en gång leka med Dante. Dante är the shit. Men nu har vi det svart på vitt jag är ej längre första valet bland hundar. Pitbullen India leker bara med mig när tjejen är borta.
Jag är slut som artist. Ättestupan nästa.
Och semestern är slut.
/D
Monday, July 30, 2007
Thursday, July 26, 2007
Dom är vuxna
Idag ringde syster nummer två, hon som är hela sju år yngre än mig, hon som redan har gift sig och köpt hus, och meddelade att hon är gravid.
Jättekul så klart!
Men jag fattar inte när fan blev mina småsyskon vuxna? Jag undrar lite för mig själv när skall jag bli vuxen?
Idag skall jag göra något vuxet, jag måste bara komma på vad.
/D
Jättekul så klart!
Men jag fattar inte när fan blev mina småsyskon vuxna? Jag undrar lite för mig själv när skall jag bli vuxen?
Idag skall jag göra något vuxet, jag måste bara komma på vad.
/D
Tuesday, July 24, 2007
Jag är morbror
Det här med hund är rätt coolt faktiskt. Pitbullen India och jag är nu pals och i natt så låg hon bredvid mig i sängen och snarkade och insisterade med kroppskontakt hela tiden. Mysigt men det påminner dock om ett sämre krogragg jag hade 98 som var extremt hårig.
Hunden har också gjort att jag har blivit en bättre människa förövrigt och nu menar jag inte alla långa promenader som sker 3 gånger om dagen nä jag menar att jag äntligen har slutat att slicka tallrikarna när jag ätit. Nu får hunden slicka min tallrik istället. Så snäll och fin människa är jag.
Idag blev jag förövrigt morbror. Lilla syster födde en liten grabb typ en månad för tidigt men allt gick bra och det är honky dory hela vägen. Skall bli kul med en lite minisnubbe som jag kan lära allt jag kan, och trust me, det kommer ej gå fort. Det enda tragiska med det hela i och med att grabben föddes förtidigt var att syster och snubben var ute och semestrade och tvingades därmed föda i Jönköping. Vi har alltså fått in en smålänning i familjen. Men men det är bara att soldier on och ignorera denna fadäs.
Sista veckan på semestern. Grymt segt att börja jobba igen. Jag och semester har varit bra polare.
Adjö
/D
Hunden har också gjort att jag har blivit en bättre människa förövrigt och nu menar jag inte alla långa promenader som sker 3 gånger om dagen nä jag menar att jag äntligen har slutat att slicka tallrikarna när jag ätit. Nu får hunden slicka min tallrik istället. Så snäll och fin människa är jag.
Idag blev jag förövrigt morbror. Lilla syster födde en liten grabb typ en månad för tidigt men allt gick bra och det är honky dory hela vägen. Skall bli kul med en lite minisnubbe som jag kan lära allt jag kan, och trust me, det kommer ej gå fort. Det enda tragiska med det hela i och med att grabben föddes förtidigt var att syster och snubben var ute och semestrade och tvingades därmed föda i Jönköping. Vi har alltså fått in en smålänning i familjen. Men men det är bara att soldier on och ignorera denna fadäs.
Sista veckan på semestern. Grymt segt att börja jobba igen. Jag och semester har varit bra polare.
Adjö
/D
Monday, July 16, 2007
Lycka!
Jag har haft semester i två veckor nu. Vädret har varit lite så där minst sagt. Igår var det visserligen fint väder men det räknas inte eftersom det var en söndag. Söndag känns inte som semester söndag är söndag.
Idag har det dock varit underbart väder, strålande sol gassande värme helt magiskt väder. Så idag har jag jobbat hela dagen. Ja för idag var jag tvungen att jobba och fixa i ordning provisrapporter och löner. Så jävla brunt.
I söndags så var det en heldag i helsingborg för öl och fotboll.
Nedan bild togs i slutet av första halvlek, det stod 2-0 till IFK, det var underbart väder, jag hade slurpat i mig några öl och var så där skönt berusad. Ni vet så där full man känner sig lycklig som om ja fan allt kommer nog lösa sig. Vi hade dessutom lyckas ta oss in på olympia utan att betala, jag har semester kort sagt livet var rätt så harmonisk. Men varför ser jag då så skeptisk ut varför ler jag inte varför ser jag inte lycklig ut? Jo för jag vet att vi kommer släppa in ett billigt 2-1 mål och jag vet att i slutet av matchen så kommer vi tappa matchen till 2-2. Jag vet för jag har varit med förut därför ler jag inte, därför är jag inte lycklig.
Avslutningsvis så tog tjejen tog med sig en liten bulldog som heter India som skall passas ett tag. Hunden är rädd för män. Den skakar som ett litet asplöv när den ser på mig. Jag har fått muta hunden med salami och tonfisk och en lång promenad och nu börjar den slappna av lite och ligger till och med här i soffan med mig nu.
Precis vad jag behövde nu har jag två bitches som skäller på mig här hemma.
Lycka!
/D
Idag har det dock varit underbart väder, strålande sol gassande värme helt magiskt väder. Så idag har jag jobbat hela dagen. Ja för idag var jag tvungen att jobba och fixa i ordning provisrapporter och löner. Så jävla brunt.
I söndags så var det en heldag i helsingborg för öl och fotboll.
Nedan bild togs i slutet av första halvlek, det stod 2-0 till IFK, det var underbart väder, jag hade slurpat i mig några öl och var så där skönt berusad. Ni vet så där full man känner sig lycklig som om ja fan allt kommer nog lösa sig. Vi hade dessutom lyckas ta oss in på olympia utan att betala, jag har semester kort sagt livet var rätt så harmonisk. Men varför ser jag då så skeptisk ut varför ler jag inte varför ser jag inte lycklig ut? Jo för jag vet att vi kommer släppa in ett billigt 2-1 mål och jag vet att i slutet av matchen så kommer vi tappa matchen till 2-2. Jag vet för jag har varit med förut därför ler jag inte, därför är jag inte lycklig.
Avslutningsvis så tog tjejen tog med sig en liten bulldog som heter India som skall passas ett tag. Hunden är rädd för män. Den skakar som ett litet asplöv när den ser på mig. Jag har fått muta hunden med salami och tonfisk och en lång promenad och nu börjar den slappna av lite och ligger till och med här i soffan med mig nu.
Precis vad jag behövde nu har jag två bitches som skäller på mig här hemma.
Lycka!
/D
Friday, July 13, 2007
slö semester
Ofta förvånas jag över hur bra snygg ödmjuk och allmänt bäst jag är men ibland blir jag rädd för mig själv. Nu är det ibland jag är orolig, alltså inte orolig på skalan typ jag har delat knarkspruta med grabbarna på värnhemstorget eller jag har kört utan kådis på massös stället som fixar en happy ending för en extra femhundring, nä så orolig är jag inte, men ändock orolig.
Mitt problem är att jag trots att jag nu nästan har genomfört andra veckan av semestern utan ha gjort absolutly fuck all så har jag trots allt inte tråkigt. Alltså med den aktiviteten jag håller så borde jag klättra på vägarna, jag borde vakna upp alldeles svettig om nätterna med längtan efter sol sprit topplesbröst droger och dekadent sex men nä jag sover som en bäbis och tycker läget är cool and the gang att göra nothing utan bara rulla runt hemma och chilla.
Tänk om jag har blivit tråkigt, tänk om jag liksom bara nöjer mig med, träning matlagning tour de france och smygonanering, ja för mer än så har jag inte gjort på min semester, jag har iofs läst ut 4 böcker, sätt en jäkla massa nerladdade avsnitt av diverse serier (ej porr) men mer än detta har jag alltså inte gjort.
Well ingen ide att spekulera om detta, läget är soft och jag börjar känna mig harmonisk och nästan snäll. Betyg på semester ä five out of five, jag kan tänka mig mer semester, Semester och jag kan bli bra buddies.
En spännande sak har iofs hänt under semestern, tjejens planer på att öppna en casual butik för män, något hon planerar och pulat med under nästan ett år, börjar realiserar sig. Eftersom hon hastig och lustig tappade sin affärspartner för en månad sedan på grund av att han gjorde sin tant med barn så fick Sampath och jag frågan om vi ville bli delägare. Det ville vi och nu är ett AB registrerat, bankerna är ombord och om bara hantverkarna som gör i ordning lokalen får tummen ur så kan vi öppna sep/okt. Skall bli spännande som fan!
Visserligen behöver jag ej min skönhetssömn men nu är det trots allt dags att sova så adjö!
/D
s
Mitt problem är att jag trots att jag nu nästan har genomfört andra veckan av semestern utan ha gjort absolutly fuck all så har jag trots allt inte tråkigt. Alltså med den aktiviteten jag håller så borde jag klättra på vägarna, jag borde vakna upp alldeles svettig om nätterna med längtan efter sol sprit topplesbröst droger och dekadent sex men nä jag sover som en bäbis och tycker läget är cool and the gang att göra nothing utan bara rulla runt hemma och chilla.
Tänk om jag har blivit tråkigt, tänk om jag liksom bara nöjer mig med, träning matlagning tour de france och smygonanering, ja för mer än så har jag inte gjort på min semester, jag har iofs läst ut 4 böcker, sätt en jäkla massa nerladdade avsnitt av diverse serier (ej porr) men mer än detta har jag alltså inte gjort.
Well ingen ide att spekulera om detta, läget är soft och jag börjar känna mig harmonisk och nästan snäll. Betyg på semester ä five out of five, jag kan tänka mig mer semester, Semester och jag kan bli bra buddies.
En spännande sak har iofs hänt under semestern, tjejens planer på att öppna en casual butik för män, något hon planerar och pulat med under nästan ett år, börjar realiserar sig. Eftersom hon hastig och lustig tappade sin affärspartner för en månad sedan på grund av att han gjorde sin tant med barn så fick Sampath och jag frågan om vi ville bli delägare. Det ville vi och nu är ett AB registrerat, bankerna är ombord och om bara hantverkarna som gör i ordning lokalen får tummen ur så kan vi öppna sep/okt. Skall bli spännande som fan!
Visserligen behöver jag ej min skönhetssömn men nu är det trots allt dags att sova så adjö!
/D
s
Tuesday, July 10, 2007
Hemma igen
Så vad jag då hemma igen efter några dagar on the road. Med en desperat blick och darrande underläpp så har jag försökt fly regnet med föga lycka. Nu är jag tillbaka i Malmö och solen skiner! Så vad gör jag då? Jo jag ligger här i soffan och ser på Tour De France.
Så in your fucking face solen, visst du skiner lite idag men tro nu inte jag kommer springande och fjäskar för dig inte. Nä jävlas du med mig så jävlas jag med dig. Jag har nya vänner, hälsa på Eurosport gymning och porrsurfande, yes med dom har jag minst lika kul som med dig. Om du börjar skina regelbundet så kan jag tänka mig att börja leka med dig igen men jag är fan inte needy jag inte.
Efter öl och en pizza igår så var jag grymt sugen på att träna idag, jag gjorde mig redo och vid 11 tiden så stack jag ut på cykeln. Men tji fick jag ena pedalen sprack det gick visserligen att cykla men jag vågade inte köra en lång tur utan jag vände hem med svansen mellan benen efter bara 63 minuter och 25,83 km. Nu ligger jag som sagt och glor på touren men jag är lite sugen på att dra och gymma efter det. Vi får se hur det blir med det.
Tja i övrigt så har det inte hänt så mycket i mitt semesterliv. Jag har inte rakat mig på dagarna tre och jag ser för jävlig ut. Jag har aldrig fixat att vara skägig längre än så här eftersom jag
A) Ser ut som en idiot
B) Det kliar som fan
C) har vita hårstrån i skägget vilket påminner mig om att jag inte är 25 längre
Nä nu måste jag fokusera tvn så hej då
/D
Så in your fucking face solen, visst du skiner lite idag men tro nu inte jag kommer springande och fjäskar för dig inte. Nä jävlas du med mig så jävlas jag med dig. Jag har nya vänner, hälsa på Eurosport gymning och porrsurfande, yes med dom har jag minst lika kul som med dig. Om du börjar skina regelbundet så kan jag tänka mig att börja leka med dig igen men jag är fan inte needy jag inte.
Efter öl och en pizza igår så var jag grymt sugen på att träna idag, jag gjorde mig redo och vid 11 tiden så stack jag ut på cykeln. Men tji fick jag ena pedalen sprack det gick visserligen att cykla men jag vågade inte köra en lång tur utan jag vände hem med svansen mellan benen efter bara 63 minuter och 25,83 km. Nu ligger jag som sagt och glor på touren men jag är lite sugen på att dra och gymma efter det. Vi får se hur det blir med det.
Tja i övrigt så har det inte hänt så mycket i mitt semesterliv. Jag har inte rakat mig på dagarna tre och jag ser för jävlig ut. Jag har aldrig fixat att vara skägig längre än så här eftersom jag
A) Ser ut som en idiot
B) Det kliar som fan
C) har vita hårstrån i skägget vilket påminner mig om att jag inte är 25 längre
Nä nu måste jag fokusera tvn så hej då
/D
Thursday, July 05, 2007
Jag är som alla andra, alla andra är som jag
Ute bara regnar och regnar det. Vad gör stackars Dante då undrar ni med ögon tindrande som på små kattungar, sitter han och herrsurfar, spelar han Xbox, äter han pizza, ja vad gör stackars Dante.
Svaret är lika tragiskt som ospännande, jag läser. Jag läser massor och jag skäms jag skäms som en hund.
Jag gillar att vara lite cool och annorlunda, jag vill liksom lyssna på sån där musik som endast initierade lirare lyssnar på, jag hatar blockbuster filmer jag skulle aldrig handla några kläder på en mainstream affär, kort sagt jag kan av somliga anses vara en snobb när det kommer till att jag vill vara en unik blomma typ och inte vara som svenne banan i balltorp.
Nu på äldre dar jag har jag insätt att jag på intet sätt är en unik blomma, jag tillhör bara en vi-vill-icke-vara-mainstream-grupp, det stör mig inte folket i denna gruppen är coola och dom förstår mig. Vi kan liksom avguda ett band som vi upptäckte när dom var osignade och som släppte en cd singel på något obskyr skivbolag men sen när dom plötsligt signas över till Sony och Bettan på payroles började digga deras musik för deras nya skiva den kom med som månadens give away i Cosmopolitan då vill vi bara dö och går hem och våldtäktsduschar. Så obehagligt så ruskigt obehagligt. Lika dant är det med filmer och med kläder.
Jag kan till och med undvika att se sånt och göra sånt som alla pratar om på kafferasterna bara för att jag med en perfekt överlägsen min kunna snäsa av Bosse på Accounting när han frågar mig vad jag tyckte om bilscenen i senaste mission impossible filmen. Givetvis så ser jag inte på sånt skräp. Men ibland tar nyfiken överhand och efter jag, i månader ja ibland år, har stått emot alla kvällstidningsartiklar, allt menlös dravel från kollegor som man bara vill avrätta och så går jag iväg och ser filmen läser boken eller köpa plattan. I många fall så ökar mitt förakt för massan när jag inser vilken skit jag ser på. Då känner jag mig nöjd, då känner jag mig lite superior och går hem och lyssnar på någon mixtape jag spelade in på alla B sidor mellan 88-91 som creation record släppte.
Men ibland så upptäcker jag att jag gillar det jag hör eller lyssnar på. Då känner jag mig smutsig och avskyvärd och jag ligger och skäms likt en munk med svuren kyskhetslöfte som blivit påkommen med att ha somnat utan att torka av handen. Ett exempel är Lost. Alla pratade om lost, det var lost hit det var lost dit. Jag vägrade se skiten. Tvn skall endast vara på när det är sport och nyheter eller någon dokumetär, basta. Men så en dag när jag uppenbarligen var hemma och bakfull så laddade jag ner säsong 1 av lost och satt och strö glodde på första avsnittet. Jag var hooked. Lost blev mitt knark, givetvis så drog jag ner tjejen i mitt förfall och vi låg och såg på säsong 1 i en sittning. Vi snackar hela dagen hela natten inga pauser. Sen fortsatte vi med säsong 2. Serien var så bra tyckte jag! Men jag skämdes nu var jag ju som alla andra.
Sen har vi ju exempel på när jag var före när jag mr know it och sen blev ikapp sprungen av pöbeln och återigen fick det svart på vitt att jag är som alla andra. Vi pratar Heroes. Heroes började jag kolla på hösten 2006, sen dök serien upp i sverige på Canal+ och nu om några månader så kommer tv4 börja visa serien. Alla kommer gilla den, återigen kommer jag få svart på vitt att min exklusiva smak är lika mainstream som en halvspecial med en pucko.
Vad har allt det här med att jag läser och det regnar? Jo för i tisdags när jag var och handlade så köpte jag del 1 och 2 av Stieg Larsson Millenium serie. Jag har hållit ut och vägrat läsa böckerna och istället hållit mig till typ Mike Gayle och Frederik Pohl ni vet böcker för oss lite mer smarta lirare. Men så började jag läsa Stieg Larsson Män som hatar kvinnor och jag vart fast, jag har inte gjort något annat än läst läst och läst. Datorn har varit avstängd, ingen onani, ingen träning, micrad mat, ingen sömn. Jag har streckläste ut hans två första böcker. Idag vid 3 tiden så var jag tvungen att åka in till stan för att köpa del 3 och då passade jag på att träna (40 minuter bröst, 30 minuter crosstrainer). Nu kommer jag skriva klart detta inlägg. Sen stänger jag ner datorn och börjar läsa.
Vad har jag lärt mig av detta? Surely finns det en sensmoral, något jag kan dra lärdom av. Men nä jag har inte sovit med en någon enstaka timme i natt så jag är för trött för att tänka. Jag får börja inse att jag är som alla andra. Jag är lika exklusive som Nisse på hörnet, killen som dricker prips blå och mumsar leverpastejmackor samtidigt som han förbannar regnet får då kan han inte grilla sin flintastek och stå utomhus och shejka till sin nyinköpta absolute sommarhits 57, klädd i sina khakiskjorts med sandaler och strumpor på. Jag skäms.
Sen kan jag också kanske lära mig att mina fördomar har gjort att jag kanske missat en del. Är 24 kanske en serie som jag skall se, eller sopranos, kanske Titanic eller mission impossilble filmerna är det bästa som har hänt. Keane, coldplay lars winnerbäck deras senaste allsång på allsång alster kanske är det bästa som har hänt sedan glidmedlet uppfanns. Jag vet inte. Jag är så trött och jag skäms så mycket att jag inte vet någonting längre.
Jag saknar identitet, jag är själlös.
Men fuck all that nu skall Dante läsa Luftslottet som sprängdes, ses om någon dag eller två.
Adjö
/D
Svaret är lika tragiskt som ospännande, jag läser. Jag läser massor och jag skäms jag skäms som en hund.
Jag gillar att vara lite cool och annorlunda, jag vill liksom lyssna på sån där musik som endast initierade lirare lyssnar på, jag hatar blockbuster filmer jag skulle aldrig handla några kläder på en mainstream affär, kort sagt jag kan av somliga anses vara en snobb när det kommer till att jag vill vara en unik blomma typ och inte vara som svenne banan i balltorp.
Nu på äldre dar jag har jag insätt att jag på intet sätt är en unik blomma, jag tillhör bara en vi-vill-icke-vara-mainstream-grupp, det stör mig inte folket i denna gruppen är coola och dom förstår mig. Vi kan liksom avguda ett band som vi upptäckte när dom var osignade och som släppte en cd singel på något obskyr skivbolag men sen när dom plötsligt signas över till Sony och Bettan på payroles började digga deras musik för deras nya skiva den kom med som månadens give away i Cosmopolitan då vill vi bara dö och går hem och våldtäktsduschar. Så obehagligt så ruskigt obehagligt. Lika dant är det med filmer och med kläder.
Jag kan till och med undvika att se sånt och göra sånt som alla pratar om på kafferasterna bara för att jag med en perfekt överlägsen min kunna snäsa av Bosse på Accounting när han frågar mig vad jag tyckte om bilscenen i senaste mission impossible filmen. Givetvis så ser jag inte på sånt skräp. Men ibland tar nyfiken överhand och efter jag, i månader ja ibland år, har stått emot alla kvällstidningsartiklar, allt menlös dravel från kollegor som man bara vill avrätta och så går jag iväg och ser filmen läser boken eller köpa plattan. I många fall så ökar mitt förakt för massan när jag inser vilken skit jag ser på. Då känner jag mig nöjd, då känner jag mig lite superior och går hem och lyssnar på någon mixtape jag spelade in på alla B sidor mellan 88-91 som creation record släppte.
Men ibland så upptäcker jag att jag gillar det jag hör eller lyssnar på. Då känner jag mig smutsig och avskyvärd och jag ligger och skäms likt en munk med svuren kyskhetslöfte som blivit påkommen med att ha somnat utan att torka av handen. Ett exempel är Lost. Alla pratade om lost, det var lost hit det var lost dit. Jag vägrade se skiten. Tvn skall endast vara på när det är sport och nyheter eller någon dokumetär, basta. Men så en dag när jag uppenbarligen var hemma och bakfull så laddade jag ner säsong 1 av lost och satt och strö glodde på första avsnittet. Jag var hooked. Lost blev mitt knark, givetvis så drog jag ner tjejen i mitt förfall och vi låg och såg på säsong 1 i en sittning. Vi snackar hela dagen hela natten inga pauser. Sen fortsatte vi med säsong 2. Serien var så bra tyckte jag! Men jag skämdes nu var jag ju som alla andra.
Sen har vi ju exempel på när jag var före när jag mr know it och sen blev ikapp sprungen av pöbeln och återigen fick det svart på vitt att jag är som alla andra. Vi pratar Heroes. Heroes började jag kolla på hösten 2006, sen dök serien upp i sverige på Canal+ och nu om några månader så kommer tv4 börja visa serien. Alla kommer gilla den, återigen kommer jag få svart på vitt att min exklusiva smak är lika mainstream som en halvspecial med en pucko.
Vad har allt det här med att jag läser och det regnar? Jo för i tisdags när jag var och handlade så köpte jag del 1 och 2 av Stieg Larsson Millenium serie. Jag har hållit ut och vägrat läsa böckerna och istället hållit mig till typ Mike Gayle och Frederik Pohl ni vet böcker för oss lite mer smarta lirare. Men så började jag läsa Stieg Larsson Män som hatar kvinnor och jag vart fast, jag har inte gjort något annat än läst läst och läst. Datorn har varit avstängd, ingen onani, ingen träning, micrad mat, ingen sömn. Jag har streckläste ut hans två första böcker. Idag vid 3 tiden så var jag tvungen att åka in till stan för att köpa del 3 och då passade jag på att träna (40 minuter bröst, 30 minuter crosstrainer). Nu kommer jag skriva klart detta inlägg. Sen stänger jag ner datorn och börjar läsa.
Vad har jag lärt mig av detta? Surely finns det en sensmoral, något jag kan dra lärdom av. Men nä jag har inte sovit med en någon enstaka timme i natt så jag är för trött för att tänka. Jag får börja inse att jag är som alla andra. Jag är lika exklusive som Nisse på hörnet, killen som dricker prips blå och mumsar leverpastejmackor samtidigt som han förbannar regnet får då kan han inte grilla sin flintastek och stå utomhus och shejka till sin nyinköpta absolute sommarhits 57, klädd i sina khakiskjorts med sandaler och strumpor på. Jag skäms.
Sen kan jag också kanske lära mig att mina fördomar har gjort att jag kanske missat en del. Är 24 kanske en serie som jag skall se, eller sopranos, kanske Titanic eller mission impossilble filmerna är det bästa som har hänt. Keane, coldplay lars winnerbäck deras senaste allsång på allsång alster kanske är det bästa som har hänt sedan glidmedlet uppfanns. Jag vet inte. Jag är så trött och jag skäms så mycket att jag inte vet någonting längre.
Jag saknar identitet, jag är själlös.
Men fuck all that nu skall Dante läsa Luftslottet som sprängdes, ses om någon dag eller två.
Adjö
/D
Wednesday, July 04, 2007
Jag och mina tårhår
Ännu en molnig dag i malmö. Jag är lite små trött och funderar på att sova middag innan jag drar iväg och tränar. Har man semester så har man.
Träningen går faktiskt bra! Vågen står i stort sätt stilla vilket suger men nu känner till och med jag att jag har tappat i omfång. Bilringen i ryggen verkar ha försvunnit och jag har fått svank. Ingen ser min svank, jag vill visa upp min svank. Jag önskar jag vägde 52 kg var en ung blond tjej som spelade in en porrfilm just idag så jag riktigt skulle kunna svanka upp mig själv och visa upp min fina svank. Men näää jag är 33 år en äldre herre och ingen ser min svank. Bittert.
Dock finns det fördelar med att vara gubbe. Jag har ju tidigare berättat om mina hår på tårna som likt ogräs växer och fröjdas. Jag har hatat dessa hår jag har stört mig på dom men nu i semester tider så ser jag att det finns fördelar.
Jag kan tillfredställa kvinnor så där lite casual mitt ute bland folk utan att någon märker det! Fan vad grymt! Hur då undrar ni? Easy, jag har på mig sandaler (har man sandaler har man aldrig på sig strumpor givetvis) och ställer mig på en busy uteservering med mycket folk och frodiga babes. När jag observera någon som behöver lite kärlek från Dante och hon har kjol så går jag helt enkelt fram till henne och positionerar min högra fot under hennes kjol, nu kan mina lång tår hår kittla och stimulera hennes sköte på ett diskret och härligt sätt.
Hår på fötterna som en hobbit äger.
Hepp!
/D
Träningen går faktiskt bra! Vågen står i stort sätt stilla vilket suger men nu känner till och med jag att jag har tappat i omfång. Bilringen i ryggen verkar ha försvunnit och jag har fått svank. Ingen ser min svank, jag vill visa upp min svank. Jag önskar jag vägde 52 kg var en ung blond tjej som spelade in en porrfilm just idag så jag riktigt skulle kunna svanka upp mig själv och visa upp min fina svank. Men näää jag är 33 år en äldre herre och ingen ser min svank. Bittert.
Dock finns det fördelar med att vara gubbe. Jag har ju tidigare berättat om mina hår på tårna som likt ogräs växer och fröjdas. Jag har hatat dessa hår jag har stört mig på dom men nu i semester tider så ser jag att det finns fördelar.
Jag kan tillfredställa kvinnor så där lite casual mitt ute bland folk utan att någon märker det! Fan vad grymt! Hur då undrar ni? Easy, jag har på mig sandaler (har man sandaler har man aldrig på sig strumpor givetvis) och ställer mig på en busy uteservering med mycket folk och frodiga babes. När jag observera någon som behöver lite kärlek från Dante och hon har kjol så går jag helt enkelt fram till henne och positionerar min högra fot under hennes kjol, nu kan mina lång tår hår kittla och stimulera hennes sköte på ett diskret och härligt sätt.
Hår på fötterna som en hobbit äger.
Hepp!
/D
Tuesday, July 03, 2007
Premiär turen avklarad
Idag var jag och hämtade min fina röda racer som varit hos doktorn och fått lite service samt att jag satt ditt tyngre växlar. Världens bästa födelsedags som jag fick av tjejen för tre år sedan. Den är så cool!
Eftersom vädret vart bra så gick jag hem och satte på mig den förnedrande utstyrseln, hjälm och cykelbyxor handskar, men tyvärr det är ett måste om man skall cykla långt har jag upptäckt. Jag tog även fram mitt vattenrycksäck med slang så jag kan dricka när jag cyklar. Dock så hade jag varit lite slarvig och inte tömt vattnet från förra året. Jag noterade att det var lite grönt och mögligt i slangen så för att undvika magförgiftning så sket jag i vattenväskan utan tog istället med mig två små vattenflaskor. Jag var redo!
Jag tänkte pallra mig ner mot Hällviken och siktade på en runda kring 50 km. Premiärturen förra året som ni kan läsa om här den gick inte bra, jag körde lite längre och jag krampade ihop total. Sista milen var en plåga jag rullade fram jag vart helt trasig. Så i år så bestämde jag mig att ta en korta runda och som sagt sikta på 50 km. Mogna och vuxna Dante!
Det var tufft redan från första tramptaget idag det blåste som fan och det var rätt i facet jag fick typ slita hund för att ens komma fram, riktigt segt. Men klockan tickade på och milen snurrade och till slut var jag framme i Hällviken och vände tillbaka mot malmö. Och oj vad det gick med vinden i ryggen, från att ha legat och kämpat i typ 20 km i timmen så låg jag nu och körde i 37-39 km i timmen, jag flög fram. Jag var superman, jag var He-Man jag var odödlig oslagbar och så där manligt bäst som bara Dante kan vara, en magisk känsla!
Men så plötsligt så började det hugga till i magen, jag fick enorma magsmärtor det bubblade i magen det kokade i magen och jag kände att fan jag håller på att trasa sönder jag måste stanna jag måste bajsa. Magen var helt of. Panik! Jag är i Skåne, landskapet som typ är platt med noll träd, noll buskar nothing att skylla sin smäckra manskropp. Jag höll på att få panik jag höll verkligen på att skita på mig så jag fick stanna längst landsvägen och ta några steg ut i åkern och dra ner cykelbyxorna och typ do my stuf. Det var inte särskilt superman eller He-Man aktigt, det var ovärdigt det var smutsigt och jag ville bara dö. Jag har nog aldrig känt mig så liten och misslyckad. Alltså jag är snubben som typ inte fixar att gå på toaletten när jag är bortrest eller på jobbet. Jag är nog lite pryd av mig. Och där satt jag på huk och typ kräktes från baken min. Fy fan.
Men det hela var över lika snabbt som det startade och jag insåg att jag hade slarvat med vattnet i och med jag bara hade druckit upp en flaska. Så det var bara att hälla i sig andra flaskan rakt upp och ner och försöka få tillbaka lite vätskeballans. Sen var det upp på cykeln och med raska tramptag ta mig hem. Efter 2 timmar och 17 minuter så var jag hemma, det blev 53,1 km med den ynkliga snitthastigheten 24.1 km/H dock så var jag lite ursäktad eftersom det var så kraftigt vind, det är tufft att cykla själv då.
Väl hemma så drack jag mer och tog en lång dusch och kände mig nästan som Dante igen. Lite rast vila hemma sen drog jag iväg och storhandlade och har precis gjort köttfärssås på 2kg blandfärs, jag tog även och gjorde en ungsplåt med Chivapchichi . Maten skall frysa in så jag har semesterkäk och slipper pyssla med det under semester.
Nu ligger jag i soffan och ömsom är nöjd och glad för att första rundan är avklarad samtidigt som jag skäms som en hund över mitt lilla sitta på huk äventyr. Jag tackar min lyckliga stjärna att ingen bil kom när Dante satt på huk och led.
Till nästa års premiär tur så lär jag mig följande, 50 km är en okej startrunda dock så skall man dricka en massa vatten. Man gör tydligen av med ca 1-2 liter vätska/timme och den vätskan skall ju ersättas. Så vattenryggsäcken måste fixas till inför nästa runda.
Adjö
/D
Läs mer om vatten här
” Under normala omständigheter kan kroppen försvara sig mot obalanser i vätske- och elektrolytbalansen. Dock kan en person råka ut för sådant som cellmembranen, njurarna och törstinstinkten inte kan kompensera för. Kräkningsanfall, diarré, kraftig svettning, solsting och liknande situationer kan innebära kraftiga förluster av vätska och elektrolyter. Många människor tar vatten och salt för givet och ignorerar dem, men en hastig förlust av vätska och elektrolyter kan vara livsfarligt.
Vid svår uttorkning efter t.ex. diarré eller hård ansträngning i varmt klimat bör därför förlorade salter ersättas. En bra återhämtningsdryck är ett glas vatten (kokas innan) med två teskedar socker och en nypa salt. Efter det kan man sakta börja dricka och äta igen.”
Eftersom vädret vart bra så gick jag hem och satte på mig den förnedrande utstyrseln, hjälm och cykelbyxor handskar, men tyvärr det är ett måste om man skall cykla långt har jag upptäckt. Jag tog även fram mitt vattenrycksäck med slang så jag kan dricka när jag cyklar. Dock så hade jag varit lite slarvig och inte tömt vattnet från förra året. Jag noterade att det var lite grönt och mögligt i slangen så för att undvika magförgiftning så sket jag i vattenväskan utan tog istället med mig två små vattenflaskor. Jag var redo!
Jag tänkte pallra mig ner mot Hällviken och siktade på en runda kring 50 km. Premiärturen förra året som ni kan läsa om här den gick inte bra, jag körde lite längre och jag krampade ihop total. Sista milen var en plåga jag rullade fram jag vart helt trasig. Så i år så bestämde jag mig att ta en korta runda och som sagt sikta på 50 km. Mogna och vuxna Dante!
Det var tufft redan från första tramptaget idag det blåste som fan och det var rätt i facet jag fick typ slita hund för att ens komma fram, riktigt segt. Men klockan tickade på och milen snurrade och till slut var jag framme i Hällviken och vände tillbaka mot malmö. Och oj vad det gick med vinden i ryggen, från att ha legat och kämpat i typ 20 km i timmen så låg jag nu och körde i 37-39 km i timmen, jag flög fram. Jag var superman, jag var He-Man jag var odödlig oslagbar och så där manligt bäst som bara Dante kan vara, en magisk känsla!
Men så plötsligt så började det hugga till i magen, jag fick enorma magsmärtor det bubblade i magen det kokade i magen och jag kände att fan jag håller på att trasa sönder jag måste stanna jag måste bajsa. Magen var helt of. Panik! Jag är i Skåne, landskapet som typ är platt med noll träd, noll buskar nothing att skylla sin smäckra manskropp. Jag höll på att få panik jag höll verkligen på att skita på mig så jag fick stanna längst landsvägen och ta några steg ut i åkern och dra ner cykelbyxorna och typ do my stuf. Det var inte särskilt superman eller He-Man aktigt, det var ovärdigt det var smutsigt och jag ville bara dö. Jag har nog aldrig känt mig så liten och misslyckad. Alltså jag är snubben som typ inte fixar att gå på toaletten när jag är bortrest eller på jobbet. Jag är nog lite pryd av mig. Och där satt jag på huk och typ kräktes från baken min. Fy fan.
Men det hela var över lika snabbt som det startade och jag insåg att jag hade slarvat med vattnet i och med jag bara hade druckit upp en flaska. Så det var bara att hälla i sig andra flaskan rakt upp och ner och försöka få tillbaka lite vätskeballans. Sen var det upp på cykeln och med raska tramptag ta mig hem. Efter 2 timmar och 17 minuter så var jag hemma, det blev 53,1 km med den ynkliga snitthastigheten 24.1 km/H dock så var jag lite ursäktad eftersom det var så kraftigt vind, det är tufft att cykla själv då.
Väl hemma så drack jag mer och tog en lång dusch och kände mig nästan som Dante igen. Lite rast vila hemma sen drog jag iväg och storhandlade och har precis gjort köttfärssås på 2kg blandfärs, jag tog även och gjorde en ungsplåt med Chivapchichi . Maten skall frysa in så jag har semesterkäk och slipper pyssla med det under semester.
Nu ligger jag i soffan och ömsom är nöjd och glad för att första rundan är avklarad samtidigt som jag skäms som en hund över mitt lilla sitta på huk äventyr. Jag tackar min lyckliga stjärna att ingen bil kom när Dante satt på huk och led.
Till nästa års premiär tur så lär jag mig följande, 50 km är en okej startrunda dock så skall man dricka en massa vatten. Man gör tydligen av med ca 1-2 liter vätska/timme och den vätskan skall ju ersättas. Så vattenryggsäcken måste fixas till inför nästa runda.
Adjö
/D
Läs mer om vatten här
” Under normala omständigheter kan kroppen försvara sig mot obalanser i vätske- och elektrolytbalansen. Dock kan en person råka ut för sådant som cellmembranen, njurarna och törstinstinkten inte kan kompensera för. Kräkningsanfall, diarré, kraftig svettning, solsting och liknande situationer kan innebära kraftiga förluster av vätska och elektrolyter. Många människor tar vatten och salt för givet och ignorerar dem, men en hastig förlust av vätska och elektrolyter kan vara livsfarligt.
Vid svår uttorkning efter t.ex. diarré eller hård ansträngning i varmt klimat bör därför förlorade salter ersättas. En bra återhämtningsdryck är ett glas vatten (kokas innan) med två teskedar socker och en nypa salt. Efter det kan man sakta börja dricka och äta igen.”
Monday, July 02, 2007
I´m Cursed
För två år sedan såg ett så snygg George Jensen halsband, jag ville ha det mitt namn stod skrivet på det halsbandet.
Eftersom som det var min födelsedag snart så lovade tjejen att köpa halsbandet åt mig. Bra så. Men min födelsedag var några månader borta och jag ville ha halsbandet nu! Så jag gick och köpte det själv. Tjejen blev sur hon tyckte det var hennes present och hon var nu tvungen att hitta på något annat. Jag tänkte inte så mycket på hennes surhet då utan satte på lite tea och köpte en muffin och klappade henne på huvudet typ.
Uppenbarligen skulle jag tagit hela situationen på större allvar. Jag skulle förstått hennes vrede och jag skulle åtminstone köpt sushi en flaska skumpa och haft sex, med henne i fokus. Men det gjorde jag inte och jag rädds nu att hon har förbannat mitt halsband.
Halsbandet har jag, trots att tjejen sagt till mig, haft på mig dygnet runt, när jag tränar sover duschar osv osv. Detta har lätt till att jag för cirkus ett år tappade halsbandet eftersom remmen helt enkelt lossnade. Eftersom tjejen ville bli en del av halsbandet så ansåg jag det vara vettigt att hon reparerade det hos en juvelerare (alltså inte alls på grund av att jag var lat, inte alls)vilket hon aldrig gjorde så jag tog tag i det hela själv genom att stoppa halsbandet i min ficka där det på ett mystiskt sätt försvann. Jag tappade det helt enkelt. Jag fick köpa ett nytt halsband för cirkus 2000 svenska riksdaler vilket kändes lite snopet.
Dock lärde jag mig absolut noll av denna läxa utan fortsatte att ha på mig halsbandet dygnet runt. Tills för någon månad då halsbandet gick sönder igen. Jag gick till en juvelerare som lagade spännet på studs och det tog 5 minuter och kostade 80 kr. Jag fortsatte att ha på mig halsbandet jämnt och så i förra veckan gick halsbandet sönder varpå jag i lördags besökte en juvelerare här i malmö. Dom kunde inte laga spännet sa dom utan jag fick köpa ett nytt halsband, alltså inte själva silvergrejen den är ju kvar utan bara själva bandet som är då i läder, dom ville ha 600 kr för det.
Jag kände mig lurad.
Ett hutlöst pris för ett jävla skosnöre, även om det är ett George Jensen skosnöre, anser jag. Till råga på allt när jag var där sa hon att hon skulle kunna laga det medans jag väntade, jag sa fine och sa då passar jag på att gå och köpa ett par skor under tiden. När jag kom tillbaka så var det fullt i butiken alla tre i butiken satt och servade nykära som tittade på ringar. När det blev min tur så var det fortsatt kö bakom mig. Det var uppenbart att hon inte hunnit titta på halsbandet, det var uppenbart att det var lättare att sälja mig ett nytt George Jensen skosnöre än att laga det gamla.
Det som förvånar mig var att jag inte orkade tjafsa utan jag tog fram lite skrynkliga papperslappar med några kungar på och gav till henne och gick därifrån. Min flatlös het förvånar. Uppenbarligen vilar det en förbannelse över halsbandet som inte gör så att det går sönder en gång i kvarten utan även gör mig flat.
Nu har jag iofs två skosnören och jag tog faktiskt av mig halsbandet när jag tränade mina två helgpass (så fick jag sagt det med). Jag skall banne mig vara lite mer försiktig denna gång. Jag är på intet sätt snål men 600 spänn är endå 600 spänn.
Ännu ett fascinerande och kul inlägg av Dante, Jag skriver så tråkigt nu att jag somnar så adjö på er
/D
Så här ser ett skosnöre ut som kostar 600 kr. Observera själva silvergrejen byttes ej ut
Eftersom som det var min födelsedag snart så lovade tjejen att köpa halsbandet åt mig. Bra så. Men min födelsedag var några månader borta och jag ville ha halsbandet nu! Så jag gick och köpte det själv. Tjejen blev sur hon tyckte det var hennes present och hon var nu tvungen att hitta på något annat. Jag tänkte inte så mycket på hennes surhet då utan satte på lite tea och köpte en muffin och klappade henne på huvudet typ.
Uppenbarligen skulle jag tagit hela situationen på större allvar. Jag skulle förstått hennes vrede och jag skulle åtminstone köpt sushi en flaska skumpa och haft sex, med henne i fokus. Men det gjorde jag inte och jag rädds nu att hon har förbannat mitt halsband.
Halsbandet har jag, trots att tjejen sagt till mig, haft på mig dygnet runt, när jag tränar sover duschar osv osv. Detta har lätt till att jag för cirkus ett år tappade halsbandet eftersom remmen helt enkelt lossnade. Eftersom tjejen ville bli en del av halsbandet så ansåg jag det vara vettigt att hon reparerade det hos en juvelerare (alltså inte alls på grund av att jag var lat, inte alls)vilket hon aldrig gjorde så jag tog tag i det hela själv genom att stoppa halsbandet i min ficka där det på ett mystiskt sätt försvann. Jag tappade det helt enkelt. Jag fick köpa ett nytt halsband för cirkus 2000 svenska riksdaler vilket kändes lite snopet.
Dock lärde jag mig absolut noll av denna läxa utan fortsatte att ha på mig halsbandet dygnet runt. Tills för någon månad då halsbandet gick sönder igen. Jag gick till en juvelerare som lagade spännet på studs och det tog 5 minuter och kostade 80 kr. Jag fortsatte att ha på mig halsbandet jämnt och så i förra veckan gick halsbandet sönder varpå jag i lördags besökte en juvelerare här i malmö. Dom kunde inte laga spännet sa dom utan jag fick köpa ett nytt halsband, alltså inte själva silvergrejen den är ju kvar utan bara själva bandet som är då i läder, dom ville ha 600 kr för det.
Jag kände mig lurad.
Ett hutlöst pris för ett jävla skosnöre, även om det är ett George Jensen skosnöre, anser jag. Till råga på allt när jag var där sa hon att hon skulle kunna laga det medans jag väntade, jag sa fine och sa då passar jag på att gå och köpa ett par skor under tiden. När jag kom tillbaka så var det fullt i butiken alla tre i butiken satt och servade nykära som tittade på ringar. När det blev min tur så var det fortsatt kö bakom mig. Det var uppenbart att hon inte hunnit titta på halsbandet, det var uppenbart att det var lättare att sälja mig ett nytt George Jensen skosnöre än att laga det gamla.
Det som förvånar mig var att jag inte orkade tjafsa utan jag tog fram lite skrynkliga papperslappar med några kungar på och gav till henne och gick därifrån. Min flatlös het förvånar. Uppenbarligen vilar det en förbannelse över halsbandet som inte gör så att det går sönder en gång i kvarten utan även gör mig flat.
Nu har jag iofs två skosnören och jag tog faktiskt av mig halsbandet när jag tränade mina två helgpass (så fick jag sagt det med). Jag skall banne mig vara lite mer försiktig denna gång. Jag är på intet sätt snål men 600 spänn är endå 600 spänn.
Ännu ett fascinerande och kul inlägg av Dante, Jag skriver så tråkigt nu att jag somnar så adjö på er
/D
Så här ser ett skosnöre ut som kostar 600 kr. Observera själva silvergrejen byttes ej ut
Subscribe to:
Posts (Atom)
Posts
