Fuck lucia!

Igår hände det någonting som jag trodde att vid min ålder aldrig skulle hända igen. Ni vet sådana där aktiviteter som man gjorde när man var ung stark och jäkligt bäst men som föga anstår en gammal gubbe som yours truly. Det kom verkligen som en chock för mig, en totalt överraskning och jag önskar att jag kunnat förbereda mig bättre men jag var endå bra, inte bäst men bra!

Jag gick ut och sprang igår. Yes jag sprang. Helt jäkla fucking sjukt och det var en äkta löprunda alltså inte en sån där som annars medelålders gubbar gör "älskling jag sticker ut och springer ett slag" och sen drar dom ner kebaben och står och slafsar en extra med allt, eller står och tjuvröker, eller träffas sin älskarinna eller suger av snubbar i parken för hundring. Nej jag gjorde verkligen vad jag sa jag skulle göra. Jag gick ut och sprang. Stort som fan!

Utöver detta så var jag faktiskt på en rätt så lång promenad igår, dock var inte detta självvalt utan det var promenaden till länsstyrelsen med mitt snyftarbrev, ta inte mitt körkort för länge. Well det var också skönt.

idag är det lucia, eftersom jag nu skrivit ett år så pallar jag inte gnälla om lucia mer utan läs vad jag skrev då. eller jo en sak ytterligare som får mig att få rysningar gällande lucia är en mörk hemlighet som jag fortfarande kan vakna upp och få mardrömmar av.

När jag var liten, så där liten att jag ännu inte lyckas med konsten att säga nej till mina föräldrar eller använda min charmiga personlighet till att tokvägra allt vad samarbeta hette, så hände följande. Jag gick med i ett luciatåg, det första och enda lussetåg jag medverkat i. Jag skulle vara tomte likt typ 4 andra snorisar. Ahh alltid kul att klä sig i rött och dra på sig ett lösskägg tänker ni. Nej säger jag så vart det inte på grund av min mamma.

Jag försökte förklara för mamma hur en tomte skall se ut. Men min mamma sa att tomtar ser ut som sådana här filurer.
Typ gårdstomte, i gråa kläder och jada jada. Mamma är ju mamma så jag litade på henne och gick med på att spökas ut i en utstyrsel som påminde om en tomte från typ 1700 talet, jag var grå, en grå jävla grötrock träskor och jag fick ha på mig någon jävla snapphaneluva. Väl i skolan och på lussetåget så var jag omringad av massa röda tomtar. Jag kände mig så fel så ute. Men redan som ung så visste jag att anfall är bästa försvar och slog till en av rödtomtarna och förklarade för övriga att grå tomte rules. Då fick jag skäll av läraren och sen fick jag skäll av min mamma.

Att jag idag, 33 år gammal singel ensam och bitter men en allt för stor mage, vita hår i skägget, hår på tårna, en kärlek till knark och sprit och en osund syn på sex beror helt klart på denna tomte historia, det var traumatiskt.

Jag hatar luciatåg.

/D