I lördags hände det något som jag valt att inte berätta för någon ännu. Jag var tvungen att smälta det hela och bearbeta det och göra en analys innan jag delade med mig.
Jag var på systemet i lördags och handlade öl, whiskey och vin till Manges o J födelsedagshappening. Jag fick visa legitimation.
När snubben bad om legitimation så var min instinkt halvt road. Typ fan vad gott 33 årig dante ser fortfarande ung och fräsch ut. Men i kön på mitt nästa ärende så började jag tänka. Fan var det inte en pungspark jag fick trots allt. Typ att jag som den 33 åring jag är trots allt ser ut som en felknullad fjortis. Har min strävan att se ungdomlig gott överstyr ser jag rent ut av patetisk ut?
Jag har vänt och vridit på det hela länge och väl och kommit fram till följande:
1. Jag är snygg och ungdomlig. Punkt.
/D
Ps. Jag var ej gubbklädd men tro för guds skull nu inte att jag såg ut som benke 13 år med bakåtvänd keps och skateboard. Nä eran hjälte Dante var som alltid klassiskt klädd, vare sig ungdomligt eller gubbigt, återigen är ordet perfektion något vi får anamma när vi pratar om mig.
Ett par OTS jeans, ett par Paul & shark trainers och en svart stonie tröja, jackan var slängd över armen eftersom jag klimakteriesvettades. Anledningen att snubben i kassan ville se mitt leg var nog bara för han ville få möjligheten att kasta lysstna blickar på mitt passkort. Ja så var det nog.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment