Home again.

Så är jag då hemma efter min miniweekend. Det var en trevlig resa även om jag var sjuk och hostig mest hela tiden. Hur någon övremakt alá Gud kan anse att det är rimligt att jag, som den underbart fina människa jag är, förtjänar att vara sjuk förstår jag då verkligen inte. Skandal och justitiemord är ord som ploppar upp i skallen på mig.

Det visade sig att ressällskapet är väldigt flygrädd, alltså så där flyggrädd så att hon aldrig flugit förut, Hon var nära en gång men klev då av planet. Dock gick det klart mycket bättre denna gång och allt gick smärtfritt. Eller smärtfritt och smärtfritt ett stadigt grepp om min arm påminde mig om att flygning kanske inte var hennes älsklingssysselsättningen. Men eftersom jag är lite småkinky och triggar på smärta så ledde till att jag frågade lite diskret om hon vill joina 10.000 metersklubben och ta en snabbis på toaletten. Det kan tyckas att min tajming var lite dålig i och med att jag ställde frågan precis när vi lyfte och allt var lite turbulent och hon kanske inte var så fokuserad. I det stora hela skall jag dock ha en eloge som höll mig vaken och pratade med henne eftersom jag normalt sätt alltid sover på flygplan. På hemresan så var flygfobin botade och allt gick fin fint, jag försökte ta på mig äran för detta och föreslog flera förslag på lämplig belöning, dock måste jag fått lock för öronen och hört fel eftersom jag tror mig ha fått ett nekande svar till min belöningsplan.

Tyskar måste jag credda lite. Jäkligt trevliga och hjälpsamma! Trots min oerhörda talang att hitta överallt och ha ett lokalsinne i världsklass så tvingades jag två gånger ta fram kartan för att dubbelkolla mina berings. Vid båda dessa tillfällen så stannade det upp folk och frågade om dom kunde hjälpa oss. Första gången så guidade dom oss fram till rätt spårvagn, efter att ha varit med oss på resecentrum för att säkerställa att stället vi skulle till låg där dom trodde det låg. Verkligen vänligt på min ära!

Shopping i staden var helt cool and the gang, dock var jag som sagt lite halvfebrig och kass och saknade liksom drivet att leta efter bargains, jag vandrade istället omkring lite håglöst och no doubt spred min sjuka till några 1000 personer. Dock blev det två snygga pikéer, en från Paul and Shark och en från Fred Perry. Till och med när jag är dålig så är jag bra.

På söndagen så ville jag ligga kvar i sängen och chilla lite, med tanke på att jag aidshostat hela natten. Så vi gick givetvis upp tidigt för att shoppa mera. Redan 11 lämnade vi hotellet för att upptäcka att alla, och då menar jag alla, ställen vara stängda. Att slå ihjäl 5 timmar i en stad som är stängd var så där kul. Vi var ytterst nära att gå in på några museum men jag skall creda mitt unga ressällskap som tydligen är en tankeläsare och kunde tyda att mina släppningar av fötter samt lätt stressade min tydde på att jag hellre ville spela fotboll i ett minfält.

Well sammanfattningsvis en bra weekend.

/D