Hungrig!

Jag känner mig lite som ett ghettobarn idag. jag somnade hungrig och jag vaknade hungrig. Hur kan det bli så frågar ni? Vad har världen kommit till när en sån hansome grabb som D går hungrig. Svaret är jag åkte på en fint av tjejen.

Alltså tjejen försöker ofta framställa sig själv som lite bättre än mig. Det är så klart fel dock så väcker det ibland tävlingsinstinkten i mig, typ att jag måste bevisa att hon har fel. Ibland så hävdar hon att jag är stor i maten och att hon minsann ej äter så ofta som jag gör. Fel fel fel säger jag. Dels så måste jag äta ofta så jag får B vitaminer så jag ej får gråa hår och dels så behöver jag mat för jag måste få näring för att utstå alla spratt som tjejen spelar mig titt som tätt.

Normalt sätt så brukar tjejen ta initiativ till att det är middagsdags genom att kasta en sko på mig som en signal att det är dags att jag skall laga mat, göra smörgåsar koka tea eller vad det nu må vara. Men igår så var det så där lugnt och harmoniskt hemma typ nästan som på den gamla goda tiden då man var singel. Jag kollade på fotboll och tjejen var helt lugn och fin. Hungern rev i min mage och allt jag tänkte på var mat. Men jag visste att om jag skulle ta initiativ till att laga mat så skulle jag få det i facet att jag är glupsk så jag höll ut. Trots att jag fick yrsel och var så hungrig så hungrig. Men eftersom tjejen klarade sig så skulle jag banne mig göra det också!

Så jag somnade hungrig och självklart blev det ingen frukost i morse eftersom tidsuppfattning på tjejer helt försvinner när dom går in i ett badrum så jag som vanligt får exakt 3,5 minuter på att duscha och klä på mig. I bilen till jobbet så frågade jag om inte tjejen var hungrig. Nä sa hon "jag åt middag igår innan du hämtade mig, pasta med köttfärssås på en restaurang".

Tack för det.

/D