Bye bye bruna skåpet

Så sitter jag här på billingehus i skövde. Hepp så ser ni vad en akademisk examen och några år som chefande kan göra man får se ack så spännande exotiska platser. Bittert.

Som på den gamla goda tiden då jag låg ute på vägarna och bodde på scandic. På kvällen så satt alla gäster utspridda i resturangen och åt sin plankstek och drack sin stöl och läste tidningen och försökta intala sig själva att man hade glamorösa och spännade jobb, att det var kul att ligga ute på vägarna 200 dagar per år. Sen framåt 3 öl så flyttades det till baren då ölmodet började dyka upp och så satt man och berättade krigshistorier om värstingkunder (alla var ju säljare). Ojoj finns många storys från den tiden. Hotel lappland i lycksele en torsdag (danskväll) då jag typ måste vart den första latino dom någonsin sätt damerna där uppe. Men men det är inte det jag skall prata om idag. Jag skall berätta historien om det bruna skåpet.

För dryga 2,5 år sedan så ringde tjejen till mig och meddelade att hon hittat två stora skåp som hon bara måste köpa (i all fairness så var det på någon loppis så skåpen var billiga som skam) jag informerade min älskade att hon får köpa vad fan hon vill, bara jag slipper bli involverad i flyttningen samtidigt som jag lite pedagogiskt upplyste henne om att utrymmet i vår lägenhet var obefintlig. Så självklart så köpte hon båda skåpen. Dock valde hon att ej ta hem dom till vår lägenhet utan ställa dom i en annan lägenhet som vi hyr ut i andra hand. Några timmar senare så ringer hon och säger att hemkörningen av skåpen som hon betalt för ej innefattade att killarna bar upp prylarna till lägenheten, nä dom dumpade allt på trottoaren. Så då fick ju stackars jag rycka ut. Väl på plats så såg jag att detta var skåpen från helvetet, stora tunga i tjock ek. Det var ju inte en chans att tjejen och jag skulle fixa detta så jag fick ringa min vapendragare M. M som den vänliga själ han är dök upp några minuter senare och tillsammans så svettades vi släpade svor och efter mycket om och men fick vi upp dom jävla skåpen i lyan. Bra så.

Några månader senare så flyttade tjejen och jag till större lya varpå det blev läge att plocka in skåpen. Så det var bara att ringa M som återigen loyalt ställde upp. Återigen svett svordomar innan skåphelveten var nere på gatan redo att lasta in i flyttlastbilen. Dock var lasbilen för litet skåpen rymdes inte (ni börjar hajja storleken va) hysteriskt så försökte vi med alla vinklar få in skåphelvetet, till slut så fick vi in skåpet på trekvart så att halva skåpet hängde utanför. Det hade behövs rep för att säkra upp situationen något som vi så klart ej hade, Dock hade vi ju bälten så man tager vad man haver. I snigelfart genom stan in mot slottstaden tog vi oss. Allt gick bra och efter ha släpat upp skåpen så var vi fett nöjda.

Ytterligare några månader fram i tiden så var det dags för tjejen och mig att flytta igen. Denna gången till en lya med världens minsta hiss och med vårt hem på sjätte våningen. Återigen var det M som fick rycka ur och spotta i näven. Denna gången så valde vi att endast ta ett av skåpen med oss (det tyngsta så klart) Det andra skåpet tog vi till mitt jobb och dumpade av det där.

Nu flyttade vi ju igen för en månad sedan. Denna gången så var det easy as fuck för M och mig att flytta vi hade ju liksom vant oss. Och så slutligen igår skåp 2 som stod på jobbet bar M och jag för sista gången. Jag har ju bytt kontor i Malmö och då lyckades jag efter lite om och men övertyga tjejen om att skåp som stått på mitt kontor i 1 år utan att vi saknat det inte är ett skåp som förtjänar att M och jag bryter våra ryggar. Hon köpte till slut det hela och M och jag kunde bära undan skåpet till rummen för kontorsmöbler som jag gjorde mig av med.

Slutet gott allting gott för M i alla fall. Killen är ju högst medveten om att tjejen och jag flyttar igen om 2 månader till vår efterlängtade vindsvåning (med för liten hiss så klart) Så M har valt att fly, lämna landet. Han har vinkat av sina bitches önskat MFF lycka till och drar till kinesien. Jag förstår honom. Blotta tanken på att jag skall bära skåpet igen får mig att drömma mig bort till fjärran land. Utan tunga skåp inköpta av en köpgalen flickvän.

M är dagens hjälte och jag lovar dig att inför nästa veckas fotbolls drabbning så skall jag ta med mig spypåse och säkra upp att du ej tappar plånbok och nycklar så att det blir en bättre resa en den förra gången.

/D