Slutet är här.

Här sitter jag det är fredag, dagen då alla skall vara lyckliga. Endå sitter jag med tårar som strila längst mina trinda små kinder. Varför undrar ni?

jag är icke längre än man, jag är en förlorare en misslyckad hasbeen som sitter i min gungstol och lever på gamla meriter. Jag har förlorat allt existensberättigande och ättestupan är det enda som återstår för mig. Jag förlorade badmintonmatchen, med dom klara siffroan 21-18, 21-17,21-11.

Jag inledde matchen bra och ledde med 15-4 jag kände mig som en vinnare jag satt redan och filade på min segerinlägg här i bloggen. Men så hann min kondition i fatt mig. Ett syndfult leverne med sprit dålig mat knark och noll motion gjorde sig påmind och jag dog. Jag fullkomligt dog, jag var helt död en fruktansvärd känsla.

Jag skäms och känner mig smutsig jag har så dålig kondis och har blivit fetare än en gravid valross. Jag ger er alla ett löfte. Jag skall straffa mig själv. Jag skall plåga mig själv. Jag skall börja motionera och jag skall icke idka självbefläckelse på åtminstone ett halvt dygn. Jag ni förstår hur jag kommer lida.

Den ironiska i det hela är att detta blir mitt 500 inlägg. Inlägg som skall högtidligöra denna prestation blir alltså detta jag-är-slut-som-artist-inlägg. Fy fan kulan eller repet ikväll skall det singlas slant.

Ha en trevlig helg på er

/D