Tugga maten väl

Jag kanske må ha en sne världsbild men jag anser att det ännu finns liv i farbror Dante. Jag hade en svacka i Augusti då jag såg att min kommande 34 årsdag var en bra ursäkt att sluta träna och istället sätta mig i min gungstol och invänta döden.

Nu har jag tagit nya tag, bland annat tack vara Sampath som utmanade mig i en viktminskningstävling fram till årsskiftet. Förloraren sponsrar en utgång som skall ligga i 10.000 kr klassen. Bra så. Jag vill inte förlorar. Normalt sätt så hade jag varit föga rädd att förlora mot en sån fuck up som sampath men snubben är i kina dvs jag har inte koll på hur han tränar äter och sköter sig. Det känns inte alla orimligt att han kommer hitta någon Kinesisk häxdoktor som mot en betalning av en NY keps och en bild på svenska kungen ger martin droger så han på 1 dag tappar 15 kg.

För att övervinna Sampath fusk så krävs det att jag höjer mitt spel någon division eller två. Jag har nu inte bara börjat träna igen. Utöver detta magnifika steg så lyckades jag med konstycket att efter gårdagen eminenta måltid bestående av kyckling och ris att kräkas som en liten gnu. Bulimi tänker ni, svar nej säger jag. Tyvärr höll jag på att säga. Fan en lite släng av bulimi hade ju säkrat min vinst mot Sampath men nä sån tur har ju inte jag.

Nä min teori är att jag på grund av utsvultenhet kastade i mig maten i en allt annat än en hälsosam takt, utöver detta så glömde jag nog att helt tugga maten. Pricken över i var den vattenflaska som jag likt en törstande i sahara svepte på 2 röda. Denna teori fick vatten på sin kvarn när jag fångade upp min spya i handen. Hade jag tuggat maten väl så hade kycklingen runnit mellan mina prinskorvsfeta fingrar men nu fångade jag med lätthet upp dom hela kycklingarna och kunde med små glada skut kasta in dom i toa. Hela episoden påminde lite om känslan när man onanerar en blandning av en skönhetskänsla upplandad med en katolsk skam.

Hur som hur jag skall tugga maten bättre och äta lite långsammare ty det vara föga angenämt att hälsa på porslinsguden så där.

/D

Ps Jag har all respekt för det stackare som lidit av ätstörning och förstår att det är ett helvete och egentligen inget man skall skämta om. Men jag är ju en fuck up så jag kunde inte hålla mig från att berätta om min gårdag.