Adjö

Hej vänner,

Tyvärr blir detta mitt sista inlägg, kanske inte för alltid men i alla fall på en väldigt lång tid. Vad jag har förstått så tillåts man ej ha med sig datorer in i Svenska fängelser. Varför skall farbror Dante tvingas krypa in på anstalt kanske ni undrar, ja tyvärr måste jag säga så slog jag ihjäl tjejen i morse. Det kan tyckas, och jag är nog böjd att hålla med, att det var lite onödigt. Men samtidigt så känns det som att det var dags att en gång för alla slå näven i bordet och markera att jag ej mer tänker tolererar att så fort jag somnat så riggas filmkameror upp och hej och hå.

Jag tänker lägga upp denna film som på intet sätt framställer mig i bra dager men som jag endå tror kommer göra att ni förstår att jag agerar som jag gjorde.

Notera följande:

1. Min snarkning är visserligen tämligen hög men jag tenderar att tycka snarkningen är mer åt det rofyllda sättet framför det störande sättet. Ja banne mig om jag inte skulle önskat sova bredvid detta ljud, snacka om sövande!

2. Ni kan höra fiskmåsarna i bakgrunden, detta oljud är på alla sätt mycket värre än när jag andas högt. Men har tjejen attackerade måsarna? Torterar hon dom dagligen? Svaret är så klart NEJ.

3. Notera mot slutet när jag vaknar hur skör och ömtålig men framförallt innerligt trött jag låter, trött på att bli filmad i tid och otid så där i sömnen Med spröd stämma tror jag mig säga ”sluta du är inte rolig” med vädjan i rösten. När jag möts av tjejens skratt ja då brast det för mig och jag slängde ut henne genom fönstret.

4. Slutligen jag kan väl tillstå att jag inte ser så snygg ut med läppar stora som hela belgien men tror mig go vänner dessa läppar kan göra underverk. Kanske rent av är det mina läppar som kommer göra mina år på Kumlaanstalten mer drägligt. Vad vet jag? Det här kan nog bli bra.



Farväl!

Eder Dante