Jag har inte kunnat skriva på ett tag eftersom jag har varit döende sjuk. Förra året var jag inte sjuk en enda gång. I år har jag varit det två gånger. Det stavas ålder. Snart är det inte ens värt att bota mig så gammal är jag.

När jag kom hem i fredags från Oslo så var jag grymt sjukt. Så givetvis så valde tjejen att inte komma hem den kvällen varpå jag fick gå på två långpromenader med lilla hundcharlie trots att jag var nästintill död av min sjukdom. Inte heller fick jag någon middag lagad utan jag låg i min febersmärtor och plågades. Pricken över i var hungern som rev i min kropp. Jag låg där i sängen och var arg. Jag kände mig övergiven. Jag hade informerat med all tydlighet att jag skulle komma hem sjuk och behövde assistans, jag hade verkligen förklarat hur sjuk jag var. Men endå så låg jag där själv, Jag var arg och jag förberedde ett brandtal som jag skulle hålla för tjejen när hon kom så hon fick veta vilket usel varelse hon var.

Till slut som lyckades jag somna, kanske snarare svimma egentligen. När jag vaknade så var klockan typ 02 på natten och jag vaknade av att vår lilla charlie skällde. Apropå det jag har aldrig hört Charlie skälla förut. Han gör det inte när han busar och leker med andra hundar., ej heller när någon kommer hem när han varit själv. Charlie skäller aldrig. Tjejen påstår att Charlie har skällt när han varit på promenad med tjejen och det var en knarkare som följde efter dom. Då märkte charlie nog att tjejen vart skraj för han blev tuffa hunden och började skälla mot knarkaren. Tydligen så har han även skällt när en fyllegubbe började prata med dom en andra gång. Jag har ej trott på tjejen riktigt. Men nu kan vi väl konstatera att hon har rätt. Charlie skäller när han utsätts för fulla och dumma personer.

Well när jag vaknade och precis när jag skulle tala om för tjejen hur usel hon är så tryckte hon in en 150 grams hamburgare i munnen på mig. Jag var ju tvungen att äta upp den innan jag började skälla när väl burgaren låg i magen så hade jag glömt vad jag skulle säga och så somnade jag om. Ibland kan jag tycka det är lite irriterande att vara så basic som jag endå är. Spotta på mig var otrevlig men så länge du kastar lite mat på mig efteråt så är jag nöjd. Var är min stolthet kan man undra?

För övrigt är jag fortfarande sjuk. Jag har jobbat sedan i måndags sjuk som ett as och på söndag flyttar vi. Jag hoppas jag får vila när jag dör.

Adjö

/D